Politik och myter i vetenskapens namn

20 min

Bland vetenskapliga namn finns kändisar och gudar och patrioter. Men varför behöver saker egentligen namn? Kanske för att tämja demoner, berättar vetenskapshistorikern Hjalmar Fors. Programmet sändes första gången den 27 januari.

Vetenskapliga namn på djur, himlakroppar och grundämnen handlar det om när vetenskapshistorikern Hjalmar Fors från Uppsala universitet berättar om hur vetenskapen började ge namn till nyupptäckta saker på femtonhundratalet.

Européernas upptäcksresor och uppfinningar som teleskop och mikroskop öppnade en ofantlig värld fylld med varelser och ting, som de kände att de hade en plikt att döpa.

– Det är en del av guds uppgift till mänskligheten att namnge alla individuella föremål som man kan hitta i världen, det var så man såg det på femton-, sexton- och sjuttonhundratalen, säger Hjalmar Fors.

Idag fortsätter namngivning i full fart och ofta med humoristisk vinkel. Nya arter får namn efter kändisar, asteroider efter rockmusiker och grundämnen efter laboratorier. Just nu pågår en tävling för att samla namnförslag till cirka tre hundra exoplaneter, planeter utanför vårt solsystem. Att vilja döpa dem efter ett husdjur uppmuntras däremot inte.

Programmet sändes första gången den 27 januari 2015.

Rättelse: I programmet används Alfa Centauri-systemet som ett exempel på hur exoplaneter får namn. Eftersom det är ett system med flera stjärnor heter dock en av stjärnorna Alfa Centauri B, varför den planet som rapporterats om i stjärnsystemet fått namnet Alfa Centauri Bb.

Programmet sändes första gången den 27 januari.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".