Genetikens fader var före sin tid

20 min

Det är 150 år sedan som Gregor Mendel presenterade slutsatserna av sina fleråriga experiment för att korsa olika ärtsorter. Men 1865 var det ingen som begrep storheten i den målmedvetne munkens envisa experiment i sin klosterträdgård. Programmet sändes första gången den 2 mars 2015.

Gregor Mendel föddes 1822 i byn Heinzendorf i Mähren, alltså i dagens Tjeckien. Mendel kom från en tysktalande småbondefamilj. Den unge Johann som Mendel hette i förnamn från början hade läshuvud och fick läsa både på gymnasiet i Troppau och universitetet i Olmütz. Mähren var på 1800-talet en del av det Habsburgska imperiet, som styrdes av kejsaren i Wien.

Men familjens pengar räckte inte för att Johann skulle få studera hur länge som helst. Hans enda möjlighet att fortsätta utveckla sina talanger var att bli munk, då klostren behövde lärare och även ägnade sig åt forskning i viss utsträckning. År 1843 antogs han till augustinerbrödernas kloster St Thomas i Brünn, dagens Brno, där han skulle bo och verka livet ut. Det var vid klosterinträdet han fick sitt nya förnamn Gregor.

Som munk ägnade sig Mendel främst åt att vara lärare vid klostrets skolor. I början av 1850-talet sändes han dock till universitetet i Wien där han fick en för sin fortsatta gärning avgörande naturvetenskaplig utbildning i fysik.

– Mendel tillämpade sina kunskaper om fysikforskning inom botaniken, vilket gjorde att han som ingen annan förut gjort kunde räkna ut lagbundenheten i hur olika egenskaper ärvs, säger Mendelkännaren Bengt Olle Bengtsson, professor emeritus i genetik vid Lunds universitet.

Enligt Bengtsson var det efter att Mendel läst Charles Darwins år 1859 utkomna bok "Om arternas uppkomst" som han började studera formvariationerna i livet och naturen.

– Han valde att hålla på med att korsa ärtor i stor skala, för med ärtorna fick han de snyggaste och tydligaste resultaten.

Under ett par föreläsningar i februari och mars 1865 presenterade han sina omfattande experiment och senare även i en vetenskaplig artikel.

Problemet var bara att ingen förstod storheten i Mendels arbete, inte ens han själv.

–  Han var före sin tid och förstod bara kanske att han var något stort på spåren, menar Bengt Olle Bengtsson.

Först år 1900, när Mendel varit död i 18 år, kom flera andra forskare ungefär samtidigt fram till samma resultat som Mendel. Den gamle munkens artikel dammas av och får plötsligt stor uppmärksamhet. På kort tid utvecklas genetiken som en ny vetenskap och det kommer fram att Mendels ärftlighetslagar är applicerbara även på människor.

I hemstaden Brno i nuvarande Tjeckien hyllas Mendel med en stor staty redan år 1910 men statyn plockas bort av kommunistregimen på 1950-talet, eftersom genetik inte var en gångbar vetenskap i Sovjetunionen med lydstater

–  Det var först efter sammetsrevolutionen 1989 som Mendel fick full upprättelse i Tjeckoslovakien, berättar Michaela Jarkovska på Mendelmuseet i Brno, där 150-årsminnet av Mendels föreläsningar i vinter firas med en specialutställning och föreläsningar.

I programmet medverkar Michaela Jarkovska, museitjänsteman Brno och Bengt Olle Bengtsson, professor emeritus i genetik vid Lunds universitet.

Programmet sändes första gången den 2 mars 2015.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".