Möss oskyldiga till kronisk trötthet

25 min
Om man springer fem kilometer samtidigt som man har kraftig influensa och är bakfull. Då kan man förnimma en känsla av hur det är att ha kroniskt trötthetssyndrom, enligt vittnesmål från en patientförening. Uppskattningsvis uppåt 40.000 svenskar är drabbade av kroniskt trötthetssyndrom. För två sedan kom forskning som pekade ut ett virus som orsak till sjukdomen, en virussmitta som kom från möss. Men som vi har rapporterat i veckan pekar alltmer forskning på att det inte stämmer. Att viruset som forskarna hittade i sina provrör i själva verket inte kom från patienterna utan från möss som på något sätt förorenat proverna.

Men hur kunde det bli så fel när man tolkade provresultaten, att man från 2009 till och med hoppades att ett vaccin skulle vara nära mot det här musviruset?
Frågan går till Jonas Blomberg som är professor emeritus i kliniska virologi vid Uppsala universitet och som har själv jobbat med just det här spåret. Vi hör ockaså Carl-Gerhard Gottfries professor emeritus i psykiatri. Reporter Annika Östman, uppläsare Therese Bergstedt.

Jon Torkelsson rapporterar om veckans nyheter i korthet: En forskargrupp i Abisko håller på att utveckla modeller som ska kunna förutsäga hur klimatförändringarna kommer att påverka naturen ner på mycket detaljerad nivå, 50x50 meter, i området runt Torneträsk i Norrbotten. Enligt forskarna skulle det kunna hjälpa samer så att de får reda på vad som sker med renbetet på en viss fjällsida, eller om järnvägen riskerar fler laviner nedanför fjället. Är det verkligen möjligt, att göra så detaljerade förutsägelser, 50x50 meter? Professor Terry Callaghan som jobbar med projektet säger att man inte kan förutse vad som sker imorgon, men att vetenskapen måste hjälpa till med sina bästa förutsägelser.
Vi har också rapporterat om ett vaccin mot prostatacancer, om en studie som visar att barn blir intelligentare ju längre de ammas och att hjärnforksning visar att storstadsmänniskor är mer stressade än lantisar.

Djurförsök med katter.
Det pågår djurförsök med katter vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. Det är en beteendestudie som handlar om att ta reda på hur katter mår om de är trångbodda. Forskarna Jenny Loberg och Frida Lundmark tar oss med till 15 katter som lever på 15 kvadratmeter. Om drygt två år ska studien vara klar. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg.

På måndag inleds en stor internationell konferens om strängteori i Uppsala. Flera hundra forskare deltar och det ska också hållas populärvetenskapliga föreläsningar. Men vad är egentligen strängteori?Ulrika, vad handlar allt det här om, vad är strängteori egentligen?
--Strängteori är en rent matematisk konstruktion. Det handlar om att tillfredsställa fysikernas drivkraft att skapa en sammanhängande teori för hur världen är uppbyggd, säger Vetenskapsradions Ulrika Björkstén. Det finns idag två fysikaliska teorier som beskriver världen. Dels är det kvantmekaniken som beskriver hur materia som stolar, bord du jag och planeter är uppbyggda, hur de allra minsta beståndsdelarna,molekyler, atomer, elektroner, protoner samverkar med varandra för att bygga upp vår värld. Dels är det den allmänna relativitetsteorin som förklarar själva rummet, rymden omkring oss och mycket viktigt: tyngdkraften! Problemet är att de här två teorierna kolliderar, nere på kvantnivå. I materiens minsta beståndsdelar bryter relativitetsteorin samman, beskrivningen av själva rummet fungerar inte, tyngdkraften kollapsar, alltså rent matematiskt. Strängteorin är ett sätt att försöka väva ihop de här två grundläggande teorierna.

Ungefär hälften av doktoranderna på de svenska universiteten och högskolorna får ingen lön utan tvingas leva på bidrag och stipendier. Det här systemet med oavlönade forskare har kritiserats under lång tid, men lever fortfarande kvar. Vetenskapsradions Therese Bergstedt har inlett en granskning av doktorandernas situation på de svenska universiteten och högskolorna.