Demaskerad Julia Caesar och långlivade mediebrottslingar

35 min

Under sommaren har Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som skakat om och förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick världen se en ny sådan bild. Hot, hat, journalistförakt och anonymitet. Om hur pseudonymen Julia Caesar drog igång en hatstorm mot två etablerade journalister och om det som hände därefter. Hagamannens frigivning har präglats av massiv bevakning. Vi tar upp frågan om brottslingarna som avtjänat sina straff, men som förblir dömda i tidningar, radio och på TV. Och om public service-förslaget som splittrar mediebranschen.

Alan redan ikonisk för dagens flyktingkatastrof
Under sommaren har vi här på Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som inte bara skakat om oss utan som också på riktigt faktiskt förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick vi se en ny sådan bild.

”Stanna upp ett ögonblick och föreställ dig att det är ditt barn”, uppmanade Human Rights Watchs nödhjälpschef när han twittrade ut bilden i onsdags. Här i Sverige valde Expressen att publicera bilden stort på sin förstasida dagen efter.

Bilden på den treåriga pojken Alan i vattenbrynet blev i sig en världsnyhet. Det offentliga samtalet förändrades av den och bilden har redan av många beskrivits som en framtida ikonbild för den flyktingkatastrof som nu äger rum. Vi fångar upp reaktioner och pratar med Expressen.

”Julia Caesar” drog igång hatstorm och demaskerades
Varje dag hör vi nu om barnen som drunknar på sin väg mot ett tryggare liv och på tågstationer i Centraleuropa utspelar sig kaotiska scener när människor kämpar för att ta sig och sina familjer vidare.

Men oavsett hur hemska vittnesmål vi nås av via våra sociala medie-flöden, så existerar samtidigt, bara några klick bort, en helt annan offentlighet som tycks vara helt resistent för såväl fruktansvärda bilder som fakta.

I veckan har den här motoffentligheten och de främlingsfientliga åsikter som ryms där diskuterats flitigt i samband med att Julia Caesar blev ett namn på allas läppar.

Förra helgen fick journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius en storm av hot och hat emot sig. Julia Caesars namn och inflytande började diskusteras. Och snart spräcktes också anonymiteten för den tidigare journalisten som legat bakom pseudonymen. Reporter: Erik Petersson.

Att sona sina brott i medierna – går det?
I sommar har väl knappast någon undgått den villkorliga frigivningen av den så kallade Hagamannen. Mannen som för tio år sedan satte skräck i Umeå och dömdes för flera grova överfallsvåldtäkter och mordförsök och som givetvis då namngavs i medierna. Även frigivningen har nu bevakats massivt, med livesändningar och specialutgåvor. Namn och bild överallt och ingående beskrivningar av de avskyvärda gärningarna. I sociala medier flödade hatet. Det här har väckt frågor om hur medierna bör förhålla sig till brottslingar som avtjänat sina straff? Vad är en rimlig bevakning då? Och kan en person någonsin sona sina brott helt – även i medierna? Reporter: Jonna Westin.

Public Service-förslag splittrar branschen
I Storbritannien går debattvågorna höga om public service marknadspåverkan och nu i veckan kom dom brittiska mediehusens branschorganisation med krav på en begränsning av webbrapporteringen från BBC.

Men när det gäller den motsvarande svenska debatten satte Myndigheten för radio och TV ner foten i veckan: Public service påverkar inte mediemarknaden på ett sätt som uppenbart skadar och hindrar kommersiella aktörer.

Samtidigt föreslås också att den så kallade förhandsprövnignen av nya Public Service tjänster ska skärpas - men fortfarande med ett veto för Public service-bolagen.

Kritiken mot det här har i veckan varit hård – från flera håll – och reaktionerna visar hur djup splittringen i branschen är när det gäller public Service.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".