De bortglömda sockensamerna

19 min

I hela sitt liv har Anita burit på ett okänt arv. Men genom släktforskning fann hon hästslaktare, korgmakare och rovdjursjägare. De kallades sockensamer - en bortglömd samisk kultur i Mellansverige.

Anita Järvenpää i Vaxholm och Lasse Pettersson i Björklinge utanför Uppsala bär på samma historia och samma anor.

Anita är släkt med Lapp-Tomas, Tomas Berger, som föddes 1812 och var sockensame i Alfta socken inom nuvarande Ovanåkers kommun i Hälsingland. Lasse var släkt med Lapp-Brita, Brita Stina Åberg, född 1835 i Ingbo i nordvästra Uppland.

Det här kan man läsa i boken Hästslaktare och korgmakare från 1999, skriven av etnologen Ingvar Svanberg vid Uppsala universitet.

Svanberg skriver i boken att omkring sekelskiftet 1800 fanns en så kallad sockensamisk befolkning i landskapen Jämtland, Dalarna, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och norra Uppland.

En socken hade i regel en eller två samer anställda för att hjälpa till med diverse sysslor som slakt av hästar och andra husdjur. Samerna försåg också allmogen med förstklassigt hantverk, framför allt rotslöjd som korgar och fiskeredskap.

Samerna anlitades också för att jaga rovdjur och det finns även uppgifter om att sockensamerna i Dalarna under en period även hade små renhjordar.

Spåren efter sockensamerna finns framför allt i gamla handlingar som landshövdingerapporter, kyrkoböcker och traditionsuppteckningar. De har också lämnat efter sig massor av ortnamn i mellansverige där ordet lapp förekommer.

Men det finns idag nästan inga fysiska lämningar av samerna, men arkeologen Gunilla Larsson, som har börjat inventera samiska fornminnen, har hittat unika lämningar utanför Hudiksvall.

I programmet medverkar de sockensamiska ättlingarna Anita Järvenpää, Vaxholm och Lasse Pettersson, Björklinge, Ingvar Svanberg, etnolog vid Uppsala universitet, Gunilla Larsson, arkeolog Uppsala universitet och Erik Nilsson, Skarmyran, Hudiksvall.


Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".