Så fördrevs samerna från Mellansverige

20 min

Det samiska bosättningsområdet har varit mer omfattande än idag. Samerna i Mellansverige levde nomadliv med små renhjordar, men deras kultur sågs inte med blida ögon av statsmakterna.

Vi kan idag berätta historien om en gammal samisk kultur som sträckte sig ända ner till Värmland i söder, Uppland i öster och upp efter Norrlandskusten.

Släktforskaren Jouni Tervalampi i Västerås har via kyrkböcker och kartor i Västmanland hittat ett trettiotal ortsnamn där lapp ingår och i kyrkböckerna dyker samer upp med jämna mellanrum sedan 1600-talets början.

De lever ett nomadiserande liv som jägare, renskötare och hantverkare.

Den rådande tidens föreställning var dock att samerna hör hemma i lappmarken. Dessutom sågs samerna som konkurrenter om jakten och kyrkan hade svårt att få grepp över de ständigt flyttande samiska hushållen.

Myndigheterna ville därför inte ha några kringströvande samer och under mitten av 1600-talet inleds statliga kampanjer för att driva bort samerna från Mellansverige.

Detta ledde bland annat till gripandet av 13 samer som fördes till slottsarresten i Gävle 1729.

Även på andra orter görs försök att fördriva samerna norrut.

I programmet får du möta Jouni Tervalampi, historiker, Peter Ericson, historiker, Ingvar Svanberg, etnolog vid Uppsala universitet, Gunilla Larsson, arkeolog Uppsala universitet och Katarina Kallings, chef fängelsemuseet Gävle.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".