Ett helt program om terrorbevakning och utpekande

35 min

Den felaktigt terrormisstänkte 22-åringen om mediedrevet. Hur ska redaktionerna nu göra för att nu rädda mannens rykte? Och så om den hårda kritiken i veckan – om att medier övergav sitt granskande uppdrag för att bli Säpos hejarklack.

Varför publicerade alla medier 22-åringens namn?
Det har varit en vecka av självrannsakan och självkritik i svenska medier, men också många försvarstal och texter där utgivare vägt och vridit på argument för att motivera sina beslut om den felaktigt terroristutpekade 22-åringen.
Det är förstås lätt att inse att allmänintresset när det finns misstankar som rör något så samhällsfarligt som terrorbrott. Och en sökning på mannens namn i mediedatabasen Retriever ger nästan 2000 träffar under perioden torsdag till söndag förra veckan.
Men på flera ställen i rapporteringen var den skrattande 22-åringen som syntes på den läckta polisbilden inte bara namngiven som “misstänkt”. Hos väldigt många medier finns också exempel på hur mannen blivit “terroristen”, “terrorsvensken” eller “IS-terrorist”. Detta samtidigt som de kritiska frågorna till SÄPO om vad dom hade på fötter när det gällde mannen lös med sin frånvaro.
Vad var det som hände förra veckan? När till och med de i vanliga fall mest återhållsamma redaktionerna var med och drog på så unisont med uppgifter om 22-åringen – en ung asylsökande man som själv säger att han bara vill leva här i Sverige och studera.
Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.

Varför hördes så få kritiska röster de första två dygnen?
Många utgivare har i veckan tagit bloggar och spalter i anspråk för att motivera sina tidigare beslut om 22-åringen. Ingen har uttryckt direkt ånger över att ha publicerat namnet specifikt - där tycks råda fortsatt konsensus om att just namnpubliceringen nog var berättigad, givet situationen och beslutsunderlaget som fanns.
Men i andra delar finns självkritik. Längst gick kanske Uppsala Nya Tidnings chefredaktör Charlotta Friborg när hon i tidningen Medievärlden i veckan skrev hur medierna enligt henne gjorde sig till myndigheternas hejarklack i terrorjakten. Vi har talat med henne och en rad andra publicister om lärdomar från veckan då medier med Charlotta Friborgs ord agerade ”febrigt”.
Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.

Hur räddar redaktionerna bäst 22-åringens rykte?
Förr var det enkelt: inget var mer ointressant än gårdagens tidning. Det som stod i den hamnade i pappersinsamlingen och fanns sedan bara på mikrofilm i Kungliga biblioteket.
Idag finns allt kvar på nätet, en enkel sökning bort. Där är minnet evigt och publicitetsskadan riskerar på ett helt annat sätt idag att bli livslång. Den som en gång varit utpekad som terrorist kommer fortsätta vara det – om det inte dränks av ny information.
Det här ställer redaktionerna inför nya beslut: när det i söndags visade sig att åklagaren friade 22-åringen från alla misstankar, vad var då det effektivaste sättet att tvätta rent hans namn och rädda hans rykte?
Här valde redaktionerna olika vägar – fortsätta namnge även om friandet från misstankar eller genast anonymisera?
Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista