Släkthemligheter

29 min

De allra flesta släktforskare stöter i sitt forskningsarbete förr eller senare på släkthemligheter. Vissa har medvetet gömts undan, som ”oäkta” barn och självmord. Andra hemligheter har varit dolda för alla, som till exempel det faktum att någon suttit i fängelse. I Släktband träffar vi Kjell Weber, släktforskare från Torslanda som snubblat över två släkthemligheter. En av hans anfäder har suttit på fästning i 10 år för dråp. Kring en annan anfader har det byggts upp en omhuldad släktmyt om hur han efter ett skeppsbrott spolades i land på en drivvedsplanka. Det visade sig vara just- en saga.

Namn åt de döda är ett projekt som Sveriges Släktforskarförbund driver. Runt omkring i landet arbetar frivilliga med att ta fram uppgifter om de som dött i Sverige mellan åren 1950- 2003. De här uppgifterna är användbara för släktforskare som söker avlidna släktningar under den här perioden. Gunvor Hjärtström är en av elsjälarna i projektet.

Margareta Svahn, chef vid Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, berättar om hur våra förnamn har förändrats genom tiderna. Hon berättar om vilka namn som specifikt ”oäkta barn” fick, om influenser som påverkat namnvalet generellt, vilka som anammade de nya trenderna först och vilken roll prästerna hade vid namnvalen. Från att svenskarna hade ett relativt tunnt förnamnsförråd sker i slutet av 1600- talet en explosion av nya förnamn.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".