Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
P2:s särskilda rum för fantasieggande dokumentära och musikaliska programserier.
Ett avsnitt från Musikmagasinet
36 min
Musik och politik: Kan musiken hjälpa mot utanförskap?
Lör 20 feb 2016 kl 12:03
Om förortens och landsbygdens musik. Avsnittet rör sig in och ut i ämnet musik och makt, land och stad. Där musiken i många fall blivit en räddning från tristessen och betongen.

All musik är inte underhållning. En del manar till eftertanke, kanske till och med till motstånd och förvirring. Musik får politisk laddning för att den ingår i ett bestämt sammanhang. Ibland blir polariseringen mellan individer och grupper särskilt tydlig just i musik. Det är vad musikmagasinet Musik & Politik handlar om.

 

Medverkande: Po Tidholm, författare och frilansjournalist, Jan Edling, utredare på Flexibility.

Röst: Marie Skönblom, skådespelerska Skottes Musikteater.

Gästkrönikör: Klara Lewis, audiovisuell konstnär.

Produktion: Mikael Strömberg / GiG

 

Mikael Strömberg skriver hiphopens uppror.

Myten säger att hiphop är musikens boxning. Ska man bli någon i ringen duger det inte att vara en mätt, nöjd medelklassunge från radhuslängan. Man bör ha ett hämndbegär som omsätts i taktfasta slag och rappa ord.

Men hipphoppen har förändrats. Se på Dogge Doggelito som sitter och myser i Bolibompastudion. Inte mycket boxning där inte.

Men det underlättar att förklara hiphoppens uppkomst med förorts-, och getto-perspektivet, underklassen, och en musiksort som är sammanflätad med politik, sex, pengar, våld och hårt arbete.

 

Få andra musikformer har kommersialiserats med samma kraft, 60-70 procent av Billboardlistans bäst sålda artister är hiphoppare. Å andra sidan har ingen annan musik lyckats pånyttfödas med sån anarkistisk påhittighet.

I dag går hipphoppen in i nya konstellationer med elektronika, noise och till och med klassisk musik! Den har en ovilja att analyseras, i alla fall till en viss gräns när den ska genrebestämmas. Dess historia liknar en väv av tillfälliga detaljer som flyter ihop till det som är kärnan i hiphoppens budskap: kärlek, hat, kåthet, narcissism, dans, kläder, poesi, sex, spänning, mystik, droger, gudstro, våld, coolhet, softhet, utanförskap, självförtroende. Och syndernas förlåtelse.

Fyra omständigheter/platser/områden har tillsammans format hiphoppen. 1. Bronx. 2. Afrika. 3. Budskapet och politiken. 4. Sammanhållningen och globaliseringen.

Para ihop Jamaicas roots-generation med Bronx vid mitten av 70-talet och du får något som liknar en möjlig startpunkt. Här finns något i tid, ras, plats, mångkultur och heta beats som förenas i politisk agitation. Stolthet är det vanligaste ordet i texterna.

Både Trenchtown och Bronx faller offer för en galen stadsplanering som sätter hus i ruiner. Bara i Bronx tvingas 60 000 människor flytta när de fångas i åttafiliga Lower Manhattan Expressways korsdrag. Moses körde sin bulldozer rakt över dem.

Eventuellt kan man också påstå att målen för slumsaneringen (områden endast för vita ) driver fram hiphoppen. För när folk inte har några hus att bo i träffas de på klubbar och i gathörn. De tar med sig stereon ut på gatan, afro-amerikaner, afrokaribiska ungdomar, latinos, alla, och så är rörelsen i gång.

Mixa sedan ihop rastafaris burru-trummor, rythm and blues från New Orleans, jamaicansk ska, rock steady, reggae, dub, spirituals, spoken word, vildsinta ekon, synkoper och disstade signaler och dränk alltsammans i färg, nerv och protest. Det är lika med Hiphop.

Rockmusiken kräver ikoner som sjunger längst fram vid scenkanten. Men hiphoppen hyllar kollektivet; ljudarkitekterna, producenterna, soundsystemens dj:ar. Och ta de flerspråkiga gängen i Bronx, de som kräver respekt. I de här gängen rinner hiphop genom luften likt det kalla vattnet ur en sliten brandpost.

Den rycker fram med gängledarna, de skarpa rebellerna med anti-auktoritära reflexer. De vassa tungorna.

DJ Kool Herc slipade bort sin accent och påstås ha startat hiphoppen med en privat familjefest. Herc kopplade ihop högtalarna och skivspelarna till ett mäktigt soundsystem så att det skakade i de gamla plåttaken.

Eller ta den mystiske Afrika Bambaataa, som på zuluspråk betyder hängiven ledare . Han är grundare av en egen religion, Universal Zulu Nation, där så avlägsna musikstilar som Kraftwerk, melodin från Rosa Pantern och Rolling Stones blandas i The Magic Disco Machine. Bambaataa är predikanten som talar om hiphoppens fyra element: DJ:ing, rappen, b-boying (dans) och graffitin.

En annan glorifierad ledare är Grand master Flash.

Under alla omständigheter delar gängen under 70- och 80-talen en revolutionär estetik. Det handlar om att släppa ut en stil, orörd av marknadskrafterna, skyddad och inkapslad av nästan klosterliknande riter och koder. Kidsen upplever sig vara osynliga. Och längtar efter en stund framför tv-kameran. Betänk att detta händer parallellt med Reagans kritvita USA. Tillfället att förvandla aggressivitet till konst kunde knappast varit mera passande.

I takt med att kapitalismen glorifieras tilltar hiphoppens ursinnighet och bildar, med apartheid och gamla medborgarrättsrörelser i minnet, en ny black consciousness-rörelse mot överheten. När sedan Rodney King misshandlas av fyra polismän i Los Angeles 1992 hamnar alla plötsligt i samma gäng. Krigströtta släpper DJ Quik, Comptons Most Wanted och Above The Law vapnen och börjar göra musik som klättrar på topplistorna.

Hiphoppen tycks ständigt stå vid ett vägskäl. Ska den bli en folkkonst vars äkthet behöver bevaras och bevakas? Eller ett evigt uppror? När den nu går in i superkommersialismens loop talar mycket för att hiphopgenerationen måste vara extra påpasslig och kritisk. En gång fanns det en kreativ spänning mellan musiken som handelsvara och livsnerv i lokala subkulturer. I dag flyttas makten beslutsamt mot mediemonopolen.

Är svart ilska farligare än vit ilska? Det går inte komma ifrån att hiphop är bomullsplockarens arv till musiken. Rapparen Ice T uttrycker det så här: “Man behöver svarta män som inte ser upp till den vite mannen, som inte försöker vara den vite mannen. Vi måste lära våra ungar slavägarens natur.”

 

Kartellen

Sebbe Staxx, Kakan, Maskinisten och Kinesen. Sedan fem, sex år är Kartellen en av Sveriges mest uppmärksammade och provocerande hiphopgrupper.

Texterna ger blodsmak i munnen. Vissa av medlemmarna är dömda för vapenbrott, anstiftan till mord och några av Sveriges mest uppmärksammade värdetransportrån.

Och ändå svänger det! Alltid på värsta allvar. Som titeln på deras första album som kom på ett större skivbolag, Ånger & kamp.

Det har aldrig varit någon hemlighet vilket syfte Kartellen har med musiken.

Revansch!

Revansch mot det mesta faktiskt. Mot trisstessen, förorten, betongen, sociala stressen, kriminaliteten, fyllan, knarket och överdosen, den svenska modellen, utanförskapet, underklassen, utsattheten, morden, skuldkänslorna, demonerna, spelet, vapnen, beroendet, egosamhället…

På samma sätt som “Staten och kapitalet” lyckades sammanfatta dagsläget vid slutet av 1980-talet, ger Kartellen oss bilden av 2016. Kappt någon framtid. Bara fyra nyanser av grått.

Förort som förort? Eller?

Musik som spelats i avsnittet

  • 12.03
    Tove Styrke - Borderline (Henning Fürst Remix)
    Album: Fi (1:2)
    Kompositör: Johan T Karlsson
    Bolag: FEMINISTISKT INITIATIV
  • 12.13
    Peter R Ericson - Silent Days
    Album: Three Colours (4:4)
    Kompositör: Peter R Ericsson
    Bolag: PROMISING RECORDS
  • 12.21
    Kartellen - Mina Områden
    Album: Mina Områden
    Kompositör: Leo Gonzales Carmona, Sebastian Stakset
    Bolag: UNIVERSAL MUSIC
  • 12.28
    Frida Hyvönen - See How I Came Into Town
    Album: See How I Came Into Town
    Kompositör: Frida Hyvönen
    Bolag: LICKING FINGERS LIPSTICK
  • 12.38
    Motormännen - Dagslåneräntan
    Album: Dagslåneräntan
    Kompositör: Motormännen
    Bolag: LAMOUR RECORDS
  • 12.44
    Traste Lindéns Kvintett - Potpurri
    Kompositör: Traste Lindéns Kvintett
  • 12.45
    Frida Hyvönen - Iv
    Album: Music From Drottninglandet
    Kompositör: Frida Hyvönen
    Bolag: BOKFÖRLAGET ATLAS
  • 12.50
    Klara Lewis - Shine
    Album: Ett
    Kompositör: Klara Lewis
    Bolag: EDITIONS MEGO
  • 12.55
    Gentle Giant - Think Of Me With Kindness
    Album: Octopus
    Kompositör: Raymond Shulman, Kerry Minnear, Derek Shulman, Philip Shulman
    Bolag: VERTIGO

Om Mikael Strömberg

Mikael Strömberg
Foto Britt Mattsson

Mikael Strömberg arbetar som musiker och konstnär i text-ljud-bild sammanhang. Det brukar resultera i radioprogram, böcker, artiklar, cd-skivor, utställningar, ljudinstallationer och filmmusik. Till exempel tre uppmärksammade text-ljud-verk tillsammans med serietecknaren Joakim Pirinen.

Han har skrivit elektronisk musik till konstflyg och rökskulpturer, ställt ut hela städer som klangmonument, designat ljud för lastbilar, startat en ljudatlas för utrotningshotade ljud mm.

I övrigt är han kulturjournalist och verksam som konstnärlig lektor i audiovisuell produktion vid Högskolan i Dalarna.

Som radioproducent har han för Sveriges Radio P2/P1 bland annat producerat filmmusikmagasinet SYNK, Starka Musikupplevelser, Ljudo – om ljuden i våra liv, Vi bygger musiken, och dokumentärer om Nino Ramsby, Anders Eliasson och Karl-Erik Welin.

Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet Musikmagasinet
Kvinnors musik - på väg! Del 5. Lör 10 dec 2016 kl 12:03(38 min)

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.

Kvinnors musik - på väg! Del 4. Lör 03 dec 2016 kl 12:03(47 min)

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.

Kvinnors musik - på väg! Del 3. Lör 26 nov 2016 kl 12:03(40 min)

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!

Kvinnors musik - på väg! Del 2. Lör 19 nov 2016 kl 12:03(39 min)

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.

Kvinnors musik - på väg! Del 1. Lör 12 nov 2016 kl 12:03(41 min)

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".