Många yrken präglas av monotoni och upprepning. En man kör bussen samma rutt varje dag. Nästa dag är det bara att sätta igång igen. Det blir aldrig färdigt.
I en gammal kyrka fanns en tavla i sakristian med råd till en präst: ”Håll varje predikan som om det vore den sista, både för dig och för dem som hör dig.”
Det är nog så vi ska tänka: Att försöka utföra våra sysslor av hjärtat, som om det vore sista gången, både för oss själva och dem som vi betjänar. Men samtidigt veta att det aldrig blir färdigt. Och det är som det ska.
Text
Matteus 24:45-51
Musik
M Ravel/ Trio för piano, violin och violoncell a moll/ Van Baerle-Trion
Sv. psalm 176 Din klara sol går åter opp
M Ravel/Konsert för piano och orkester nr 1 G dur/sats 2 /Zoltan Kocsis och Ivan Fischer och Budapests festivalorkester
