Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
11 min
Censurens tillskyndare sover aldrig
Mån 29 feb 2016 kl 13:04
I Sverige har vi världens äldsta tryckfrihetslag - och en av de mest liberala - med anor från 1766. Men det har inte alltid inneburit frihet från censur, Skriver Ulrika Knutsson i sin essä.

Det var Gustaf III som hade ryckts med av tidens progressiva vindar. Han ville framstå som en sann Upplysningsman, och friheten från statlig förhandscensur var en del av paketet. Men snart fick han kalla fötter.

Efter statskuppen 1774 blir han stenhård. Han sätter författare i fängelse på vatten och bröd, och dömer dem till döden - för att sedan benåda dem. Enligt Bengt Åhlén i boken Ord mot ordningen, ville kungen stämma i bäcken.

Gustaf skonade inte ens släkten. Han lät dra in ett kopparstick av svenska flottans ställningar utanför Viborg, som han fått i julklapp av sin bror hertig Karl. Gustaf tyckte flottan var beskriven "i alltför stor oreda", och lät konfiskera hela upplagan.

Karl XIV Johan var inte heller liberal. 1812 hade vi fått tillbaka tryckfriheten, men kungen fick blodstörtning när han läste Aftonbladet, där Lars Johan Hierta kritiserade makt och ministrar och krävde allmänna val. Så kungen försökte dra in Aftonbladet med hjälp av "indragningsmakten", men Hierta bytte listigt namn på tidningen, som kom ut igen, med några timmars försening.

En annan av det liberala genombrottets män som råkade illa ut var Anders Lindeberg. Som teaterman  hade han retat upp Karl XIV Johan genom att utmana kungens teatermonopol. Lindeberg dömdes till döden.

Det var menat som ett skrämskott - Lindeberg förväntades be om nåd. Men han vägrade, och krävde att få bli halshuggen! Alla skrattade åt kungen, medan Lindeberg blev folkets hjälte. Väktarna fick handgripligen kasta ut honom från Vaxholms fästning och låsa dörren inifrån.

Men det stora ämnet för censuren från mitten av artonhundratalet var religionen. Tveksamma tolkningar av den rätta evangeliska läran var allvarliga saker. Man såg inte mellan fingrarna på väckelserörelsens folk, de s k läsarna. Deras skrifter togs i beslag, och många emigrerade till Amerika.

Hädelse är också rubriken när Justitiekanslern 1884  slår till mot August Strindbergs Giftas.

Strindberg hade skrivit till sin förläggare: "Tror Ni det blir åtal på Piccardongen?" Enligt ryktet var kung Oscar irriterad över den vanvördiga skildringen av nattvarden i novellen "Dygdens lön". Miraklet med Jesu blod och kropp framställdes genom "Högstedts Piccadon à 65 öre kannan och Letttröms majsoblater à 1 krona skålpundet". Det blev åtal för hädelse, men Strindberg blev frikänd.

Många menade att domstolen länge velat ta Strindberg i örat. Giftas var ju inte minst erotiskt provocerande: "Att ta betalt för sin gunst är quinnans uppfinning. I prostitutionen tar hon betalt per gång, i äktenskapet per ackord." Det var ännu värre än majsoblaten.

Och tittar man på alla tryckfrihetsåtal från artonhundråttiotalet och framåt, så dominerar sexualiteten stort.

1896 kom Gustaf Frödings tredje diktsamling, Stänk och flikar. Dikten En morgondröm börjar helt stilla: "Jag sov och jag drömde om Ariens land". Men snart har den unga kvinnan släppt alla hämningar och:

"med vittskilda knän och skälvande sköte

var den älskades åtrå i möte."

Det är en regelrätt samlagsskildring! "Mer populärmedicin än poesi", tyckte Karl Warburg, som annars gillade Fröding.

I sedlighetsfrågan var Fröding sant kulturradikal: "jag vill skriva om könssjukdom, och slå ett verkligt slag för alla stackarne, som gå och bär på den i hemlighet... Jag vill få fram renheten och skönheten i det nakna hos man och kvinna. Fikonlöven har spelat ut sin roll".

Samtidigt vräker marknaden ut riktig pornografi. Det var tidningar som kallades för "grisar", med titlar som Lätt på foten och Sann fröjd för ungkarlar. Detta var grov pornografi: sadism, pedofili eller nekrofili. Allt fanns där. Åtalen haglade mot Rätta julgrisen och Slagtgrisen.

Fröding tog mycket illa vid sig när han kallades en "grislitteraturens främjare".

Intressant är att kvinnorna, som skulle skonas från de osedliga dikterna, var de som slöt upp till skaldens försvar. En av dem var Barbro Alvings mamma, författaren Fanny Alving. Även Ellen Key försvarade Fröding, och talade om hans "oskuld". Ellen Key gillade den erotiska ömsesidigheten i Frödings dikt, att även den unga kvinnan fick visa erotisk lust. Det är fortfarande alldeles för radikalt i stora delar av världen!

Under andra världskriget kvicknade den politiska censuren till igen. Genom sin antinazistiska tidning Trots allt! blev Ture Nerman Sveriges mest censurerade författare i modern tid. Torgny Segerstedts Göteborgs Handels- och Sjöfarttidning drabbades också hårt, liksom andra Hitlerkritiska tidningar, som Västmanlands Läns Tidning och Eskilstuna-Kuriren.

Men från 50-talet är sexualiteten under lupp igen. 1957 fälls Agnar Mykles roman Sången om den röda rubinen för grovt sedlighetsbrott. Åtalen duggar över porrtidningar som Top Hat och Kavalkad. Filmcensuren klippte också flitigt, både i porr och Vilgot Sjömans seriösa 491.

På senare år är det framförallt bildkonsten som hamnat i skottlinjen. När Elisabeth Olsson-Wallin i ett fotocollage lät drottning Silvia sopa ett hakkors under mattan var det många som muttrade. Professorn i straffrätt, Madeleine Leijonhufvud, var inte nöjd:

"Den traditionella svenska modellen, där yttrandefriheten ges en närmast fundamentalistisk stark ställning i förhållande till andra intressen, kan inte upprätthållas längre", ansåg hon. Hon ogillade också Henrik Mattssons installation, där han prånglat ut enkronor med påskriften "Vår horkarl till kung". Kränkningen av konungen jämförde hon med den kränkning som drabbat tonårsflickor som på nätet kallats för "hora". Det var högre i tak för satiren på sjuttiotalet. När vår kung var ung och just hade tagit  ordspråket "För Sverige i tiden", slog Lars Hillersberg till med en affisch. Han tecknade kungen som självmordskandidat med valspråket "För Sverige ur tiden". Ett plumpt skämt, men fin satir. Och advokaterna sa ingenting.

Men nu är det erotiken som får juristerna på fötter igen. 2010 fälldes serieöversättaren Simon Lundström för innehav av s k mangateckningar. De föreställde gulliga djur i erotiska positioner. Påstådd barnpornografi.

– Är ni svenskar inte riktigt kloka? sa den amerikanska fotografen Sally Mann i Kulturnytt:

– Döma teckningar. Det är ju som att göra fantasin olaglig!

Fallet Lundström är kanske den värsta censurskandal som Sverige upplevt i modern tid. Det sociala straffet blev hårt. Lundström fick sparken som översättare. I praktiken fick han yrkesförbud i två år. Vem ville förknippas med barnpornografi? HD friade Simon Lundström till slut, men lagen är fortfarande grumligt skriven. Och domare ska inte vara konstkritiker.

Ellen Key tyckte på sin tid att Frödings dikt En morgondröm var oskuldsfull. Det tyckte inte KU. På sjuttiotalet accepterades Sally Manns fotografier av nakna barn. Idag är det många som fördömer dem. Men yttrandefrihetens skydd ska gälla också ambivalenta bilder.

Detta är sensmoralen: censurens tillskyndare sover aldrig. Vi bör se upp med juristernas och politikernas klåfingrighet. Ändra inte lagarna i onödan. Och kom ihåg: om självcensur och andra dystra saker kan vi inte lagstifta alls. De kan bara dryftas öppet, i fria samtal.

 

Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
Människans outhärdliga och outgrundliga tillvaro Tor 31 maj kl 06:01(10 min)

Människans tillstånd pendlar mellan det som inte går att förstå och det som inte går att acceptera. Michael Azar spårar ödets, slumpens och rättvisans rörelser, från antiken till Philip Roth.

Människans tillstånd pendlar mellan det som inte går att förstå och det som inte går att acceptera. Michael Azar spårar ödets, slumpens och rättvisans rörelser, från antiken till Philip Roth.

Depression ‎–‎ en ensamhet som delas av 300... Tor 24 maj kl 06:01(11 min)

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret.

Synen på depression har förändrats dramatiskt genom århundradena, men upplevelsen av sjukdomen tycks konstant. Mona Masri funderar på det ljus som trots allt finns i det kompakta mörkret.

Vad Selma Lagerlöf kan lära dig om smarta telefoner Ons 23 maj kl 06:01(9:37 min)

"Ja, för mycket teknik är inte bra, det gäller att använda den med måtta". Visst låter det som en sund inställning? Men den missar att något fundamentalt, säger idéhistorikern David Malm.

"Ja, för mycket teknik är inte bra, det gäller att använda den med måtta". Visst låter det som en sund inställning? Men den missar att något fundamentalt, säger idéhistorikern David Malm.

Essän går stick i stäv med samtidens krav Tis 22 maj kl 06:01(10 min)

Essäisten odlar en experimentell onytta, som kräver en öppen livshållning stick i stäv med tidens krav. Vem vill ägna sig åt detta? Jo, alla du lyssnar på här i OBS. Dan Jönsson förklarar varför.

Essäisten odlar en experimentell onytta, som kräver en öppen livshållning stick i stäv med tidens krav. Vem vill ägna sig åt detta? Jo, alla du lyssnar på här i OBS. Dan Jönsson förklarar varför.

Kan någon visa vägen till Arkadien? Mån 21 maj kl 06:01(11 min)

Arkadien är ett landskap i Grekland. Men också någonting mer. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien.

Arkadien är ett landskap i Grekland. Men också någonting mer. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".