FINAL. Vi summerar vad vi egentligen pratat om i lite drygt 100 program. Dessutom bjuder vi på lite matig statistik – och ger er den svenska musikhistorien i kortformat!

Vi gästas av musikjournalisten Anna-Charlotta Gunnarsson som hjälper oss att skärskåda genrebenämningar i samtiden – och så försöker vi utröna vad som definierar och bestämmer det här med musiksmak.

Musikteoretiska kval. Lagom på upploppet till hela serien, så reflekterar vi lite kring hur musikhistorien skrivs. Vad betyder det att komma ihåg och vad är det vi väljer att minnas?

Tonsättaren Jonas Valfridsson gästar oss för ett samtal om den samtida konstmusikscenen i Sverige. Hur är det att ha den som sitt arbetsfält? Och för vem existerar den idag?

Med beats, rhymes och Ametist Azordegan reder vi ut vad som är kännetecknande för svensk hip-hop. Programledare: Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.

Med hjälp av Herbert Spencers utvecklingsteorier gör vi en musikteoretisk analys av tre svenska artisters musik. Vad utmärker de artister som överlever såväl en tuff musikbransch som en kräsen publik?

Mats Lindström, chef för Elektronmusikstudion, ger oss den del av konstmusikhistorien när fiolstråkar och partitur skulle ersättas med kretskort och kompositörer iförda labbrockar. Så – hur gick det?

För första gången gästas vi av en jurist, Gunnar Petri, när vi dissekerar begreppet "Det svenska musikundret". Hur stort är egentligen det där undret? Och så skärskådar vi dagens upphovsrätt.

I dag är kyrkokören en självklar del av svenskt musikliv. Men vad var det som fick den blandade amatörkören att växa fram i Sverige i början av 1900-talet? Och hur lät kyrkomusiken genom förra seklet?

Varför får vissa artister en särskilt hängiven skara fans? Och hur ser den fanskaran egentligen ut? Består den mest av skrikande groupies och insnöade freaks? Vår gäst Per Sinding-Larsen reder ut.