Beatrice Eli: Jag kommer lacka om jag får en adhd-diagnos

37 min
Ett skivsläpp och en adhd-utredning - så ser Beatrice Elis höst antagligen ut. I Psyket berättar hon om det men även om tvångstankar, att vara högkänslig och hur pengar påverkar hennes psyke.

Debutalbumet Die another day släpptes 2014 och nu sitter Beatrice Eli hemma och arbetar med uppföljaren, vilket tar upp det mesta av hennes tid. Att fokusera på en sak i taget är ett medvetet val.
– Just nu mår jag bättre än vad jag brukar göra och det beror på att jag har ett mål, att göra klart min skiva. Skulle jag inte ha det vet jag inte hur jag hade mått psykiskt.

Hon är 29 år och står i kö för att få göra en adhd-utredning.
– Jag har känt sen jag var liten att jag är dålig för att jag inte klarar av saker. Att jag till exempel inte kan slutföra saker och inte har någon impulskontroll, säger Beatrice Eli.

Hon tror att en diagnos skulle kunna förklara varför vissa saker känns svåra.
– Det är fortfarande mitt ansvar men det blir antagligen lättare att få saker gjorda om jag känner till vad mina svårigheter beror på. Att det är adhd, inte att jag skulle vara lat.

Men just nu känner hon sig mest arg på att hon inte har fått hjälp tidigare.
– Alla år i skolan, mina föräldrar, psykologer, varför har ingen sett något? Jag är snart 30 år och hade behövt få mer hjälp än jag har fått, därför kommer jag bli jävligt sur om jag får en diagnos, säger Beatrice Eli


Vi satt i Beatrices soffa och pratade, längre än jag brukar prata med mina gäster, det fanns så mycket att berätta. Det jag tog med mig från intervjun var känslan av att Beatrice, trots att hon inte alltid mår så bra, tar steg för att må bättre och klara av sin vardag. Att hon ber om hjälp men också tar tag i saker. Och att förändring ofta handlar om det där som kan kännas som petitesser, som att ha en mapp där man lägger sina räkningar, och att ändå öppna den där mappen en gång i månaden. Små steg som visar att det går att förändra och göra saker så att livet känns lite lättare. - Emmy Rasper