Publicerats klapptips: Skjut inte på journalisten!

20 min

"Skjut inte på journalisten! - 19 korrespondenters berättelser om yttrandefrihetens gränser". Det är titeln på en antologi i vilken ett antal kända svenska utrikesreportrar berättar om sitt ofta mycket riskfyllda arbete. Rolf Porseryd skriver till exempel om när hans TV4-kollega Ulf Strömberg sköts ihjäl i Afghanistan. Porseryd överlevde precis som filmaren Martin Adler. Två år senare dog Adler av en mördares kula i Somalia.

Publicerat pratar med en av redaktörerna för boken, Lars Gunnar Erlandson, som under flera årtionden var Sveriges Radios korrespondent i olika delar av världen. Med i samtalet är också Eva Elmsäter från Sveriges Television. Elmsäter var tidigare SVT:s korrespondent i Ryssland och skriver om sina erfarenheter från Tjetjenien-krigen.

Korrar spraras in

Utrikesreportrarna blir allt sällsyntare när västs medier världen över, med få undantag, skär ner på utrikesbevakningen. Lars Gunnar Erlandson har ändå, tillsammans med sina medredaktörer Ingmarie Froman och Urban Löfqvist, lyckats få ihop 19 kända utrikesreportrar. Alla skriver de utan ersättning.

Skottsäker väst onödig

Titti Nylander, pensionerad från SR, berättar att under hennes tid i Mellanöstern behövdes ingen skottsäker väst. Där siktades det inte direkt på journalister.

-Tvärtom var det ett skydd att ge sig tillkänna som journalist under mina år i det området, skriver Nylander.

Kan se anstötligt ut 

-Idag rådet ett helt annat säkerhetstänkande än förr på redaktionerna, och utsända reportrar gör förvisso rätt i att inte i onödan riskera livet.

-Ändå kan jag se något anstötligt i bilderna på tv, där vi ser reportern i skottsäker väst röra sig bland en oskydd lokal civilbefolkning.

Men redan tidigare var journalisterna i andra delar av världen tvingade att helt dölja att vad de sysslade med.

Farlig knarkmaffia 

Så var det för Lars Palmgren när han började arbeta som frilansande journalist i Latinamerika, i Chile och Argentina till exempel där demokrati verkligen var en bristvara.

Nu är risken i stället stor att man som journalist i den delen av världen irriterar de växande knarkkartellerna.

Lovligt mål

Under senare decennier har journalister, trots överenskommelser om motsatsen, blivit ett vanligt mål för prickskyttar och stridsvagnar. Inte minst under krigen i Balkan och Irak.

Rolf PorserydTV4 berättar bland annat om hur hans kollega, tv-fotografen Ulf Strömberg en natt skjöts ihjäl av talibaner i Taloqan i Afghanistan för att det råkade vara han som vaknade och öppnade en dörr.

Martin Adler sköts

Rumsgrannar var två andra journalister - Bo Lidén och Martin Adler från Aftonbladet, som väcktes först. En av gärningsmännen hotade att halshugga Adler med en stor machete. Men han klarade sig. 

Några år senare dödades fotografen Martin Adler av ett pistolskott under en resa i Somalia.

Kamp för pressfrihet...

Det är bokförlaget Atlas som ger ut boken "Skjut inte på journalisten!" i samarbete med organisationen Reportrar utan gränser. Och överskottet från boken går oavkortat till Reportrar utan Gränsers arbete med att påtala kränkningar mot press- och yttrandefriheten runt om i världen.

...och Dawit Isaak

Och att driva kampanjer för fängslade journalister som svensk-eritreanen Dawit Isaak och hans kollegor.

När Publicerat var i Bryssel i förra veckan upplyste Reportrar utan Gränsers representant där oss om att det fortfarande finns fria eritreanska röster.heter den radiostation som stöds av Reportrar utan gränser.

Ohöljd bokreklam

Så har du inte köpt julklapp ännu - varför inte ge bort boken "Skjut inte på journalisten!"? 

MATHEO YAMALAKIS FÅR UPPRÄTTELSE

Hör också om SVT-filmaren Matheo Yamalakis, som nu får viss upprättelse av avgångne JK Göran Lambertz.

Yamalakis åsiktsregistrerades av någon av Säpos fyra spioner på Sveriges Radio i slutet av 60-talet, början av 70-talet. Och fick därför aldrig återanställning efter att ha gått TV2:s producentkurs.

Opålitlig kommunist?

Detta troligen för att han var "kommunist och inget att hålla i handen", som det stod i de papper han fick se hos Säpo 2003, trots att han aldrig har varit med i något politiskt parti. 

Nu ger alltså JK Yamalakis upprättelse, trots att myndigheterna gjort av med papperna om honom. Något som Riksarkivet samtidigt får en skarp reprimand för.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista