Renovräkning - flyttkarusellen i miljonprogrammet

25 min

Höstens första avsnitt av Kluvet land handlar om hyresgästerna i miljonprogrammen som får betala när fastigheterna renoveras. Eller flytta därifrån. Forskarna kallar det för ”renovräkning”.

– När man var barn och la sig läste man godnattbön. Nu när man lägger sig så har man bara det här i tankarna. Man somnar med det här renoveringsproblemet och vart man ska ta vägen. Hur man ska ha råd att bli kvar, säger 71-årige Hans Paxal som bor i miljonprogrammet Eriksberg i Uppsala. 

Fastighetsägaren Rikshem vill renovera lägenheterna i området. För Hans Paxal skulle det innebära en hyreshöjning på 60 procent. Från 3500 kronor i månaden till 5800 kronor. Han vet inte om han har råd att bo kvar. Men innan han ger upp och lämnar sitt hem har han vänt sig till Hyresnämnden för att stoppa renoveringen. 

– Det känns tråkigt när man är 71 år. Man tycker att man skulle ha lugn och ro de här sista åren. Men icke sa Nicke. Man ska ut på barrikaderna igen, säger han. 

Hans Paxal och hans grannar förlorade i Hyresnämnden som gav Fastighetsägaren Rikshem rätt att sätta igång med renoveringarna. Enligt Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg ställer sig Hyresnämnden på fastighetsägarnas sida i 99 fall av 100 i fall där hyresgäster motsätter sig renoveringar.  

När miljonprogrammet fyllt 50 år konstateras att 450 000 bostäder runt om i landet är i behov av upprustning. Forskaren Emil Pull har forskat på begreppet Renovräkning

– I många fall ser man till att byta ut människorna i området mot människor som har högre betalningsförmåga. Det handlar om att sätta en välbärgad medelklass före de svaga grupperna i samhället, säger Emil Pull, forskare i Urbana studier vid Malmö högskola och Roskilde universitet. 

Men det finns andra exempel. I miljonprogrammet Pennygången i Göteborg ägs av Stena Fastigheter. 2012 meddelade de sina hyresgäster att renoveringar skulle göras.

– Många som bodde här blev väldigt glada när det brevet kom. Man tänkte "Ja, nu ska det bli renoverat och det ska bli fint. Man såg positivt på detta. Några veckor senare kom brevet som aviserade hyreshöjningarna. Då var stämningen här lite i chock, säger Catharina Thörn som bor på Pennygången med sin familj. 

De aviserade hyreshöjningarna på 64-82 procent ledde till att de boende samlades i högljudda protester med nyskrivna kampsånger och bildade nätverket Pennygångens framtid.

Trots att de förlorade rättsprocesserna i Hyresnämnden och Hovrätten så fick uppmärksamheten Stena Fastigheter att backa. Istället för helrenovering och hyreshöjningar på över 60 procent så bestämdes det i dialog med hyresgästerna att man skulle göra stambyte och renovera badrummen. Med en hyreshöjning på runt 15 procent. 

Men allteftersom att hyresgäster flyttar ut görs det som Catharina Thörn kallar för "smygrenoveringar". Nytt kök, nya golv och vita väggar. Med hyreshöjningar på 50 procent som följd i lägenheterna. Så slaget är kanske inte vunnet trots allt.

– Det här är ju något som alla borde kunna få här på Pennygången utan att betala så här mycket pengar. Det är märkligt att det som inte är någon lyx på något sätt ska kosta så mycket att man måste vara höginkomsttagare, säger hon.

Per Lindahl, fastighetschef på Stena Fastigheter, säger att man inte helrenoverar alla tomma lägenheter. Och han förnekar att man smygrenoverar.

– Vi har inte smygit med något överhuvudtaget. Vi vill möta hyresgästernas önskemål på olika sätt. Det är ju så att människor har olika efterfrågan och vi vill att det ska vara en valfrihet vad man vill ha helt enkelt, säger Per Lindahl.   

8-9 oktober hålls konferensen Bostadsvrålet (bostadsvralet.se). Ett av årets teman är Renovräkning.






Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista