#Jag är finlandssvensk - Ekots Thella Johnson om ett Finland i solidaritet med svenskspråkiga

3:37 min

Utrikeskrönikan den 16 januari 2017. Helsingfors.

Helsingfors, måndag

Finland är ett tvåspråkigt land. Man talar finska och svenska. Så börjar den pampiga finlandssvenska marschen i humorföreställningen "Flygande finländare" som sattes upp av några finlandssvenska scenskoleelever i Sverige i början av 2000-talet. Inspiration fick de från den praktik de gjorde vid Göteborgs Stadsteater och sitt umgänge med svenskarna. De fick som boende Sverige höra att de var förvånansvärt duktiga på svenska. Sitt modersmål alltså. De vande sig vid muminreferenser då de öppnade munnen, de lyssnade på när svenskar försökte härma en finsk brytning och parerade skämt om knivslagsmål och midsommarfylla.

Det gamla vanliga alltså. Och på femton år har inte hemskt mycket hänt med dessa fördomar, de lever envist kvar. Ändå anser idag många svenskspråkiga finländare att Sverige är en väsentligt mycket bättre plats för dem än dagens Finland. Studier av den finlandssvenska migrationen till Sverige visar på en ökning av antalet svenskspråkiga finländare som flyttar över Östersjön till städer som Umeå och Stockholm. 17 000 har gjort det mellan 2000-2015 (Magma, 2016). Allt fler frågar sig nu om ökningen beror på utvecklingen för det svenska språkets ställning här i Finland, det tvåspråkiga landet. Officiellt tvåspråkiga, menar jag då. För i praktiken är det där sedan länge naggat i kanterna. Att klara sig på svenska i butiken eller på skattekontoret kan idag vara mycket svårt, till och med här i huvudstaden Helsingfors. Personalen på Stockmann, det anrika och klassiskt svenskprofilerade varuhuset, är bara en symbol för hur svenskan sakta men säkert upphör i finländsk offentlighet. De små blågula flaggorna på skjortbröstet som visar att biträdet talar svenska blir allt färre.

Men det var inte därför finlandssvenska stamkunder i höstas klippte sina Stockmannklubbkort i vredesmod och postade bilder av det på sociala medier. Det var inte ens för att varuhuset för första gången hade skickat ut ett nyhetsbrev endast på finska. Den stora uppdämda ilskan hade en allvarlig botten. En närhistoria av politiska kampanjer och beslut som många svenskspråkiga upplevt som ett hot mot deras grundläggande rättigheter i hemlandet. Droppen var riksdagsbeslutet om den prestigetunga vårdreform eller "jourreform" som regeringspartiet Centern starkt drivit, och som de fått kompromissa om med sina partners Sannfinländarna och Samlingspartiet för att få igenom.

En konsekvens blir att staden Vasa, centralort för det svenskspråkiga Österbotten, fråntas sitt dygnetruntöppna akutsjukhus.

Varför är det så dramatiskt? För den som tagit sig till akuten, är vård på modersmålet trygghet. Särskilt för den äldre som inte behärskar finskan till fullo, eller kanske inte alls. Protesterna var många och högljudda, flera tusen demonstrerade på torget i Vasa inför beredningen av lagförslaget. Men riksdagen klubbade det ändå. Och nu har även finskspråkiga solidariserat sig med sina svensktalande grannar, oroade för att något som de tar för givet kan vara näst på tur att läggas ned. Deras protester finns mitt bland finlandssvenskarnas, i form av brev till presidenten Sauli Niinistö eller under hashtaggar som:

#olensuomenruotsalainen, #jagärfinlandssvensk.

 

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".