Erdogan på mållinjen

56 min

Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul.

Den 16 april ska turkarna folkomrösta om en förändring av konstitutionen som kan ge presidentämbetet mer makt. Kritikerna menar att det här befäster det auktoritära tendenser som Turkiet visat de senaste åren och ger president Erdogan laglig rätt till de friheter han i praktiken redan tagit sig. Andra menar att förändringarna ger landet en chans att faktiskt gå vidare som en modern demokrati och förenklar möjligheterna att leda landet.

Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar hemmafrun Hülay Ak som är Erdogan-anhängare och kampanjar för ett ja i ett färjeläger i Istanbul. Och Duygu Karhan som är volontär för nej-sidan och demonstrerar med tusentals andra kvinnor som vägrar låta sig skrämmas till tystnad. 

Kampanjen för ett ja eller ett nej till utökad presidentmakt i Turkiet blev storpolitik i veckan när en ordväxling utbröt mellan Turkiets president Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Turkiska ministrar har nekats att kampanja för ett ja bland den turkiska diasporan på flera håll i Europa, bland annat i Tyskland och frågan är infekterad.

Frilansreportern Lovisa Lamm tar oss med till ett möte i Solna där svensk-turkar lägger upp sin strategi för att få diasporan i Sverige att rösta ja till att ge presidenten mer makt. Hör kampanjledaren Sabri Karadag och volontärerna Eda Deniz och Hanife Yigit. Vilken betydelse har utlandsturkarna för utgången av folkomröstningen?

Och efter en höst av massgripanden av oliktänkande kan man ställa frågan: Är Turkiet fortfarande en fullvärdig demokrati? Har landet någonsin varit det? Hör Erik Zucher, professor i Turkietstudier vid Leiden universitetet i Nederländerna som ser Turkiet som ett borderline fall och den brittiske säkerhetsanalytikern Bill Park som beskriver ett land där rädslan sprider sig. Emre Caliscan, forskare vid Oxford universitetet och en av författarna till boken ”Turkey and its discontants”, menar att ett av det stora problemet är att Turkiet är en svag stat och att olika grupper lyckats infiltrera statsapparaten.

Den franske före detta EU-ambassadören Marc Pierini säger att det fanns få tecken på att Turkiet skulle gå i en auktoritär riktning när han fick i uppgift att förhandla fram ett Turkiskt EU-medlemskap 2006. EU och Turkiet har alltid haft ett krisförhållande, menar den turkiska professorn Senem Aydin Duzgit som anser att EU också har ett ansvar för utvecklingen mot ett mer auktoritärt Turkiet.  

Gäster i studion är Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet och Halil Karavelli, Turkietkännare vid Institutet för säkerhet- och utvecklingspolitik.

Programledare: Firas Jonblat
firas.jonblat@sr.se 

Producent: Ulrika Bergqvist
ulrika.bergquist@sr.se

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".