Antikt aknemedel: Ekots Johan Bergendorff i Egypten

3:33 min

Utrikeskrönikan 15 december med Johan Bergendorff

Kairo onsdag.

Egyptologprofessor Salima Ikram skakar häftigt på huvudet och hennes ögon blixtrar. Jag kan inte låta det här passera säger hon sammanbitet.

Jag har precis berättat för henne vad jag lärt på en utställning om Tutankhamon i Stockholm häromdagen. Bilden där var att faraon med den berömda guldmasken var en svårt inavlad 19-åring som hade en genetisk skelettsjukdom, klumpfot och en svårt infekterad knäskada och haltade fram med hjälp av de kryckor man hittat i hans gravkammare. Den teorin är helt enkelt för dåligt underbygd anser Salima Ikram. Den bygger bara på en forskagrupps analyser av DNA och av datortomografi.

Jag har själv undersökt hans fötter utan att kunna se någon klumpfot, fortsätter Salima Ikram. De flesta faraogravar innehåller dessutom dröser med käppar, det är en maktsymbol. Salima Ikram har kollat stavarna och inte hittat några spår av att de använts som kryckor.

Tutankhamon dog ung, men av vad kanske vi aldrig får veta. Att han hade den tidens absolut bästa läkare till hands, råder däremot inget tvivel om. Kungar i grannländerna ville alla ha sin egen egyptiska doktor. Den medicinska kunskap som utvecklades under flera tusen år i Egypten spred sig senare via läkarskolor i Alexandria till greker, romare och araber.

Det finns stora likheter även idag med hur en läkare på vårdcentralen ställer frågor och undersöker patienten för att hitta rätt diagnos, och hur en läkare i faraos hov gick till väga för tusentals år sedan. Det finns beskrivet i flera långa papyrusrullar och syns i inristningar.

De behandlingar som de faraoniska doktorerna satte in var ofta en blandning av religiösa besvärjelser och mediciner gjorda på örter, men de kunde också innehålla spillning, galla och djurfett. Ingredienser som inte känns lika nyttiga med dagens blick. Fast säger Salima Ikram, vi vet inte säkert, hundblod kanske inte ska tolkas bokstavligt utan kan vara ett namn på en växt, vem vet?

I Tutankhamons grav har också hittats ingredienser som man tror användes mot akne. Inte så konstigt att han led av finnar eftersom han dog som tonåring.

Norr om Assuan träffar jag en ung amerikansk skelettexpert som håller på att analysera gravfynd från vanligt folk i det antika Egypten. Hon heter heter Rebecca Hodgin och har under professor Salima Ikram testat flera gamla egyptiska medicinrecept. Tex att att stryka mynta i ansiktet på en kompis som sömnmedel och som somnade som en stock efter 20 minuter. Rebecca Hodgin testade också det flertusenåriga knepet att smörja in sina finnar med löksaft, vilket fungerade magiskt bra enligt. Nästa dag var blemmorna helt borta. Varför var det ingen som tipsade mig om det där under puberteten, tänker jag? Hur kan en så bra huskur gått förlorad?

Jag bestämmer mig för att kolla runt med några unga kairobor och får snabbt napp hos en tjej som just använt löksaft mot finnar. Det var min mormor som lärde mig säger hon. Tanken svindlar. Kanske är detta en kunskapskedja ända från faraos läkare för 4000 år sedan. Det är uppenbart att det är fler skatter än pyramiderna som denna högkultur lämnat efter sig.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".