Lyckan i ett eget landsnummer: Ekots Johanna Melén i Stockholm

3:28 min

Utrikeskrönikan 24 februari med Johanna Melén

Stockholm, fredag.

I går kom jag hem från Kosovo, ett land där det är lätt att känna sig förvirrad. Som när man ringer från en utländsk telefon, till exempel. Ibland, säger min svenska mobil, är jag på väg att ringa - till Monaco. Ibland, att jag telefonledes vill komma - till Slovenien. Och är det ett fast nummer jag vill ringa, ja då är det Serbiens landsnummer som gäller.

Fast nu ska allt bli helt som vanligt, som i vilket land som helst. Kosovo har fått ett eget landsnummer!

00383 och nu behöver man snart inte låna andras längre.

En högtidlig torsdag i början av februari slogs siffrorna för första gången av direktören för Kosovos stora telebolag, Kosovo Telecom. Samtalet gick igenom, i slutet av det här året ska det fungera fullt ut oavsett vilken telefonoperatör som används.

Och det här, ska ni veta, är en seger för mycket känslig diplomati.

Kosovo utropade sig som självständigt från Serbien 2008, har erkänts av 113 länder men alla övriga, med Serbien i spetsen anser fortfarande att Kosovo är en del av serbiskt land. Och ett land som inte är ett riktigt land kan ju inte ha ett eget landsnummer!

Nu pågår sedan några år samtal under EU:s ledning för att uppnå en normalisering i relationen mellan Kosovo och Serbien. Frågan om ett eget landsnummer räknas till en av de största förhandlingsframgångarna hittills.

Och tänk er euforin från i somras, under de olympiska spelen i Rio, då Kosovo för första gången inte bara fick tävla just som Kosovo utan dessutom ta med en guldmedalj hem. Judoutövaren Majlinda Kelmendi stod för den bragden. På OS fyra år tidigare tävlade hon - för Albanien.

Och förra året kom Uefa, Europeiska fotbollförbundet, under serbiska protester, fram till att erkänna Kosovos landslag som ett riktigt landslag.

Varför allt ståhej kan man undra. Varför kan man inte bara erkänna landet som ett land när nu andra länder gör det? Det vore ju så mycket enklare. Men nej, säger man i till exempel Spanien, som inte erkänner Kosovos självständighet. Då skulle ju Katalonien kunna få vatten på sin kvarn. Eller alla ungrare som lever i Rumänien, resonerar Rumäniens regering som inte heller ser Kosovo som ett eget land.

Ryssland är alldeles särskilt emot. Tänk bara alla blodiga strider som har och som skulle kunna utspelas i det mångnationella ryska riket om olika grupper där åter började kräva sin självständighet.

Fast med den ukrainska Krimhalvön är det naturligtvis en helt annan sak. På senare år har det blivit populärt, både i Ryssland och i Serbien, med till exempel t-shirtar som pryds med texten: "Kosovo är Serbien" och "Krim är Ryssland".

Vad skillnaden är, eller inte är, och hur allt hänger ihop kan vara svårt att förstå och leder gärna till en diskussion utan slut. För den förvirrade resenären kan det då vara i alla fall en liten tröst att det snart bara är ett landsnummer som gäller om man nu skulle vilja ha tag i någon som råkar bo i Kosovo.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".