Kvinnliga flyktingar och svensk rättssäkerhet

56 min

Om kvinnors skyddsbehov och rättsäkerheten för kvinnliga asylsökande. Efter förra veckans uppmärksammade reportage om Irina och Andrej från Vitryssland -har Konflikts Randi Mossige Norheim återvänt till familjen för att se hur de har det nu. Irina och Andrej fått ett nytt hem, men utvisningsbeslutet kvarstår. Men enligt nya utlänningslagen ska hänsyn tas till kvinnors specifika flyktingskäl och könsrelaterat våld, men hur ser verkligheten ut? Lever migrationsverket ens upp till sina egna riktlinjer? Hör kvinnan från Kongo vars berättelse inte har blivit trodd och hör Migrationsverkets och dess kritikers syn på saken

För en vecka sedan sände vi vår reporter Randi Mossige-Norheims reportage om Andrej och hans mamma Irina från Vitryssland. De kom till Sverige för fyra år sedan på politisk flykt. Irina var politiskt aktiv i Vitryssland och greps flera gånger av polis som misshandlade henne i samband med en demonstration. Hon våldtogs av uniformerad polis och vårdades på sjukhus två veckor för skadorna hon fick.

Nu är hon efterlyst i Vitryssland och berörda myndigheter har uppmanats att gripa henne vid gränsen.
Irina och Andrej har fått avslag på sin ansökan om asyl här. Men Irina vågar inte återvända till sitt hemland.
I reportaget deras liv i Sverige, och lyssnarreaktionen blev stark och omedelbar. Hör vad som hände sedan.


Kongo

Lyssnare har lett oss också till ett annat kvinnoöde, en annan kvinna som har sökt skydd i Sverige men fått avslag och ett utvisningsbeslut. Det var efter en Konfliktsändning i februari i år om våld mot kvinnor i konflikter som en lyssnare hörde av sig och berättade om en god vän från Kongo som själv hade upplevt precis det vi skildrade i programmet. Hon sökte asyl i Sverige men hade fått avslag och var på väg att avvisas till Kongo.
Hon kan inte skickas tillbaka till sina hemtrakter i östra Kongo där det i praktiken råder fullt krig igen. Däremot anser Migrationsverket att hon kans skickas till huvudstaden Kinshasa - där hon inte har någon anknytning
Och just det här fallet visade sig rymma många problem som också andra asylsökande kvinnor möter när de söker skydd. Trots att den nya utlänningslagen som infördes 2006 har fått tydligare skrivningar om att hänsyn ska tas till kvinnors särskilda asylskäl och skyddsbehov, så ifrågasätts många kvinnors trovärdighet till exempel om de inte genast och utförligt berättar om sexuella övergrepp de har utsatts för.
Konflikts Daniela Marquardt träffade Anna - som vi har valt att kalla henne - när hon skulle ta emot sina resehandlingar för att återvända till Kongo.


Kanada

Den kanadensiska lagstiftningen var tidigt ute och förbjöd diskriminering på grund av kön och brottslagstiftningen har ett brett skydd mot könsrelaterade övergrepp. Den nationella lagstiftningen om kvinnors rättigheter har sedan utsträckts så att den även gäller flyktinglagstiftningen.
Historien bakom den kanadensiska hållning börjar 1991 när en saudisk kvinna sökte asyl i Kanada. Hon hade bland uppgett som skäl att hon blivit hotat efter att hon försökt visats utomhus utan slöja i hemlandet, hade försökt resa själv och själv få bestämma över vilka universitetskurser hon ville ta. Hennes ansökan fick avslag två gånger av det kanadensiska migrationsverket, men med hjälp av människorättsorganisationer och advokater så gav till slut migrationsministern henne permanent uppehållstillstånd på humanitära grunder.
Det här fallet kom att ligga till grund för de nya riktlinjer som det kanadensiska migrationsverket tog i bruk 1993 och som UNHCR sedan lyft fram som en modell för andra länder att ta efter.
En av de stora fördelarna med det kanadensiska asylsystemet enligt UNHCR är att man fokuserar på individers rättigheter och skyddsbehov och inte på vilket land som personen kommer ifrån. När en familj söker asyl så kan det mycket väl hända att kvinnan har egna asylskäl - som kommer fram först om hon har rätt att enskilt berätta sin historia under trygga omständigheter.
Hör Hy Shelow som är ansvarig för skyddsenheten på FN: s flyktingorgan UNHCR i Kanada.


I studion
Rebecca Stern, forskare och lärare i folkrätt vid Uppsala Universitet


 


Maria Bexelius, statsvetare och författare till Asylrätt, kön och politik- en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter



 
Cecilia Gylling-Lindkvist chef rättsenheten


Andra länkar

se fler länkar i programmet från den 18e oktober

Lästips
Asylrätt och kön / svenska riktlinjer
Sverige: Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap 40, Riktlinjer ’Utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov och skyddsbehov på grund av sexuell läggning’, dat. 2006-03-28.

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Petra Quiding, Marie Liljedahl

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".