Med Jesus vid ratten: Maria Persson Löfgren i Avdiivka

3:34 min

Utrikeskrönikan den 7 mars 2017. Avdiivka.

Här är Avdiivka Donetsk län, tisdag.

Slava Jesus Christos utropar Sasja när han saktar in vid en av de många vägspärrarna där tungt beväpnade ukrainska militärer eller militärpoliser kontrollerar alla fordon.

Sasja har även Gud på sin sida som kaplan för en amerikansk frikyrkoförsamling i Slovjansk. Hans hälsning besvaras nästan alltid med snabb genomvinkning utan att alla passagerares dokument kontrollerats. Som volontär är Sasja känd, han tog ställning för Ukraina från första början i sin hemstad Slovjansk. Staden var en av de första att intas av det som Vladimir Putin skulle kunna ha kallat små gröna män - en omskrivning för ryska Spetznaz soldater - att det var elitsoldater som tog kontrollen över stadens vitala delar syntes tydligt då.
Sasja med sitt stora röda skägg gjorde motstånd och blev fängslad i det ökända fängelse som de ryskstödda utbrytarna hade i stan. Idag är stan liksom flera andra under ukrainsk kontroll.

Sasja har bråttom det märks när han kör bil, det går oerhört fort, bilen studsar fram över de extremt dåliga vägarna. Han kör bilvrak, för de går ändå sönder eller blir sönderskjutna i stridsområdet, som han kanske förnuftigt resonerar. Att använda bilbälte är ingen idé för då kan du inte ta dig ut snabbt nog, säger Sasja. I baksätet har någon helt sonika klippt bort bältena, men i fram finns ett.

Jaha, det är som ett måste för dig alltså, kommenterar Sasja mitt bältande och så trycker han gasen i botten, samtidigt som han elegant undviker en utbackande bil.

Förutom de regler som varje ackrediterad journalist måste följa i krigsområdet eller ATO, det vill säga antiterror operation området, har vi egna säkerhetsföreskrifter. Där ingår förutom väst och hjälm att välja ett bra fordon och en pålitlig chaufför. De som skrev reglerna har inte varit i Donbass eller överhuvudtaget i fattig ukrainsk landsbygd där det pågår ett krig.

Vi blir omkörda av vita jeepar med skottsäkra bilrutor med antingen FN eller OSSE på. En sådan bil borde vi ju ha tänker jag, men ser samtidigt Sasjas föraktfulla leende vid åsynen.
På något vis sticker dessa resursstarka organisationer i ögonen på dem som kämpar varje dag för att sätta soppa och salo på bordet.

Donbass är inte bara ärrat av kriget, överallt bär övergivna industriskelett vittnesmål över ett gigantiskt sovjetiskt misslyckande.

Men i Avdiivka finns undantaget, ett av Europas största koksverk, som trots kriget fortsätter fungera och ge lite hopp om att stan och området en dag kan börja bygga upp det som årtionden av vanstyre och korruption rivit ned.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".