KRISER, KRASCHER OCH BUBBLOR

56 min

Lördag 4 oktoberOm en allt viktigare svans som viftar på hunden. Så har den beskrivits krisen i finansieringssystemet som nu hotar sprida sig till produktion och jobb i industri- och tjänsteföretag världen över. Och att bankernas kris också blir hushållens verkar inte råda någon tvekan om. Men är det också kapitalismens kris? Om girighet som masskultur och om en förskjutning av makten i världen i krisens spår. Röster från Wall streets höjder och gatunivå. Samtal om orsaker och konsekvenser ur olika ideologiska perspektiv.

Två saker har dominerat den svenska medierapporteringen om den finansiella krisen; den om kampen om det amerikanska stödpaketets vara eller icke vara, och nu alltmer om hur det svenska finanssystemet drabbas och hur svenska plånböcker och pensioner kan skydda. Men dagens upplaga av Konflikt försöker istället ge några någon insikt i  hur OLIKA man kan se på både förklaringar och lösningar på den ekonomiska krisen. Dessutom väcker vi frågan om vad det nu aktuella skeendet kan komma att betyda på lite längre sikt, både för välståndsutveckling och maktfördelning i världen.

(LÄSTIPS: Inledningsvis refererar programledaren Mikael Olsson till en svensk bok för att försöka ge ett annorlunda perspektiv på den mentalitet som kan vara en del av förklaringen till den kreditkris som uppstått på både privat, institutionell och nationell nivå i USA. Den heter ”Tomhetens Triumf”, kom ut 2006, men har fått liten uppmärksamhet. Författaren är professorn i företagsekonomi i Lund, Mats Alvesson, som också doktorerat i psykologi.)

Tre republikaner i veckan, kändisrepublikanen Ben Stein, vice-presidentkandidat Sarah Palin ur debatten igår natt, och presidentkandidaten John McCain gick i veckan till mycket kraftfulla angrepp mot finansmarknaden på Wall Street; korruption, skojeri och girighet blev vanliga tillmälen i ett USA där Wall street löper gatlopp. En betydande, röststark amerikansk opinion upprörs över det nu beslutade stödpaketet på dryga 700 miljarder dollar blir till syndagåva till räddningen av just de finansmän som tidigare skott sig på det som utlöste krisen; den omfattande handeln med osäkra krediter. Det är sannolikt för att blidka den opinionen som presidentkandidaterna och politiker ger luft åt en hård retorik. För siffror som tex investmentbanken Lehman Brothers upprör; 4200 miljarder kronor i efterlämnade skulder samtidigt som Lehman Brothers ledning och personal kvitterar ut 24 miljarder i bonus.  I veckan fick de amerikanska politikernas hårda retorik också en svensk motsvarighet när finansminister Anders Borg sa att girigheten blivit ett problem. Men kan krisen i det amerikanska finansieringssystemet skyllas på enskildas girighet?

På ett seminarium i Stockholm i veckan anordnat av vänsterorienterade tankesmedjan Agora var de inbjudna föreläsarna överens om att talet om girighet är ett sätt att undvika att tala om de verkliga problemen. Roland Spånt, tidigare avgången chefsekonom på TCO, som nu kallats in igen pga krisen talade om underliggande orsaker som en förhärskande nyliberal ideologi som lett att nödvändiga regleringar inte införts eller inte tillämpats.
Johan Norberg, författare, idédebattör och forskare vid marknadsliberala Cato Institute i USA och Örjan Appelqvist, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, dessutom en av grundarna till Attacrörelsen i Sverige samtalar kring frågor som: Är det klåfingriga politikers fel – en kris för regleringsivrare? Eller är det en alltför lössläppt marknads kris? Hur ska kapitalismens återkommande kriser kunna mildras? Och vad sker med USA:s dominerande ställning i världen när ”världspolisen” nu vacklar under tyngden av enorma underskott i både budget och handelsballans?

Frilansjournalisten Katarina Andersson träffade Joe Nocera, som är en av New York Times mest tongivande ekonomijournalister. Han och hans kollegor har jobbat i princip dygnet rumt de senaste veckorna. Han säger att Wall Street präglas av panik. Och där, på Wall Street, har en ny turism dykt upp, domedagsturister, som letar efter tecken på vart krisen är på väg. Början till krisen är de generösa subprime-lånen som beviljades till personer med låg kreditvärdighet som egentligen inte hade råd att ta sig in på bostadsmarknaden. Men den traditionella relationen mellan låntagarna och bankerna gick förlorad. En andrahandsmarknad skapdes där bankerna sålde iväg högrikslånen tillsammans med andra säkare papper. De som köpt paketet krävde inte alltid en innehållsdeklaration utan nöjde sig med en kvalitetsstämpel i form av en officiell rating från någon av de stora kreditvärderingsinstituten. Folk på Wall Street köpte lån från folk på Main Steet, alltså vanligt folk. Och till en början gjorde Wall Street enroma vinste. Toppchefer på Wallstreet tjänade upp emot 500 miljoner kronor om året och de bonusar som betaldes ut var enormt generösa. I snitt fick personalen på de fem största investmentbankerna på Wall Street ut 1,4 miljoner kronor var i bonus och högste chefen för Lehman Brothers fick över 200 miljoner i ersättning förra året, då krisen redan var ett faktum.

Dagens kris är inte den första. Men finns det något att lära av historien? På 1630-talet uppstod den första spekulationsbubblan. Då var det tuplanlökar som det handlades med. Sedan dess har historien kantas av ständigt nya, kriser, karscher och bubblor. Den mest kända är börskrachen på Wall Street 1929 som ledde till 30-talets depression. Kriserna har genom historien följts upp av regleringar för att förhindra att finanskriserna ska skapa allt för stora skador på industri och sysselsättning. Samtidigt har finansmarkanden varit oerhört uppfinningrikt och hela tiden hittat nya vägar för att kunna tjäna snabba pengar och där möjligheten till insyn har försvårats. Årtionden av regleringar av finansmarknaden har också följts av en ideoligisk debatt vars motpoler är fler regleringar eller fria tyglar. Kritikerna av dagens system menar att man privatiserar vinster och socialiserar försluster. Konflikts Marie Liljedahl har med hjälp av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet grovt tecknat finanskriserna historia och dess konsekvenser.

Örjan Appelqvists litteraturtips:

John Eatwell, L Taylor (2000):  Global Finance at Risk  London: Polity Press.

Stiglitz, J.(2007): Making Globalization Work. The Next  Steps towards Social Justice 

Chossudovsky, Michel (2005): Globalzation of Poverty. The New World Order 

Schinasi, Garry, J (2007) Safeguarding Financial Stability

Engdahl, William (2008): The Seeds of  Destruction

Ergon, Jens (2001): En annan värld är möjlig Stockholm: Manifest

Johan Nobergs litteraturtips:

Milton Friedman & Anna Schwartz: A Monetary History of the United States

George Reisman: Capitalism – A Treatise on Economics

Murray Rothbard: America’s Great Depression

Mattias Svensson (1999) : Krisen är redan på väg Smedjan.com

Stefan Karlsson: Rapport Ludwig von Mises och den svenska konjunkturen Timbro

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Marie Liljedahl

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".