NATO - FÖR VEM OCH FÖR VAD?

56 min

Lördag 30 augusti

Under sin snart 60-åriga historia har Nato gång på gång tvingats ompröva sin roll och sin uppgift. När Sovjetunionen föll och Warszawapakten upplöstes fanns plötsligt ingen fiende längre och frågan var om Nato alls behövdes längre.

Nu väcker krisen i Kaukasus nya frågor, om hur mycket alliansen kan växa och hur snabbt. Och möjligtvis ser vi hur Ryssland håller på att återuppstå som nygammal fiende som medlemmarna kan enas mot.

Och vad ska Nato egentligen ägna sig åt? 1949 myntade Natos förste generalsekreterare devisen ”keep the americans in, the russians out and the germans down”. I Konflikt bjuder vi på några förslag hur en ny devis skulle kunna låta.

Vilken roll har Nato spelat i konflikten i Kaukasus? Hör Michael Rühle, politisk rådgivare åt Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer, som avvisar att Nato har något ansvar för att konflikten bröt ut men ändå tar ett ansvar för situationen idag. Han ser ingen fara för att alliansen kommer att urholkas med fler medlemmar. Tvärtom kommer grundpelaren artikel 5, om medlemmarnas löften om ömsesidigt försvar att förbli dess kärna.

Vid Natotoppmötet i Bukarest i våras var Tyskland den ledande kraften i det västeuropeiska motståndet mot att Georgien och Ukraina skulle få en tidplan för sitt inträde i Nato. Relationen till Ryssland som är Tysklands största gas- och oljeleverantör var allt för viktig. Men nu har tongångarna ändrats. Förbundskansler Angela Merkel deklarerar sitt stöd för medlemskandidaterna och talar för första gången åp länge om Natos artikel 5. Är en tysk kursändring på gång? Hör de tyska statsvetarna Markus Kaim (Deutsches Institut für Internationale Politik und Sicherheit) och Henning Riecke, (Deutsche Gesellschaft für Auswärtige Politik) i Berlin.
 

De tidigare Warszawapaktsmedlemmarnas och före detta Sovjetrepublikernas inträde i Nato var långa och komplicerade processer, både inom Nato och gentemot Ryssland. Hör Europakommissionens högste representant i Estland Toivo Klaar, dåvarande rådgivare åt Estlands försvars- och utrikesministrar om förhandlingarna som ledde till balternas medlemskap 2004.

En annan som var centralt placerad när Natos utvidgningsprocess började - men som inte var för den - var Charles Kupchan. Han hade europaportföljen i USAs nationella säkerhetsråd under president Clintons första mandatperiod. Nu är han professor i internationella relationer på Georgetown University. Han ser det ryska agerandet i Georgien som åtminstone delvis ett gensvar på Natos utvidgning. – Vi måste i alla fall ställa frågan om vi har gjort oss själva en otjänst när vi har plockat in en rad små länder i Nato men samtidigt kanske förvärrat läget i det som är den stora frågan: den om ett gott samarbetsförhållande mellan ryssland och väst, säger han.

I studion medverkar Ulla Gudmundson, tidigare minister vid den svenska Nato-delegationen och författare till boken Nato i närbild.

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Daniela Marquardt

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista