Månadens diktare: Johannes Anyuru

Här finns inget ljud

Dikt: "Aska I" Uppläsare: Johannes Anyuru

Publicerad: Aftonbladet 15 november 2015

Första rad: Jag lindar mina händer, hårt

Dagens dikt är första delen av dikten "Aska" som Johannes Anyuru skrev efter de rasistiskt motiverade terrormorden på en skola i Trollhättan; Ahmed Hassan, en elev, och Lavin Eskandar, en fritidsledare, var två av offren. Övriga personer som nämns Lasermannen John Asounius offer, samt John Hron som mördades av nazister 1995.

Musik Eleni Karaindrou: Hecuba’s tema

Exekutör Christos Tsiamoulis, flöjt, Maria Bildea, harpa, Panos Dimitrakopoulos, neyflöjt

Johannes Anyuru, född 1979 i Borås, är en svensk poet, författare och dramatiker. Han debuterade 2003 med den mycket uppmärksammade diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya. Sedan följde Omega (2005) och Städerna inuti Hall (2009); den senare nominerad till Augustpriset. Året därpå kom romanen Skulle jag dö under andra himlar. Sedan dess har Johannes Anyuru gett ut ytterligare två romaner, den kritikerrosade En storm kom från paradiset (2012) och årets De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.

Johannes Anyuru har mottagit ett flertal priser, bland dem De Nios Vinterpris, Aftonbladets Litteraturpris och Svenska Dagbladets litteraturpris.

  

Kritiker-röster om Det är bara gudarna som är nya:

Vi har helt enkelt med en ny, verklig poet att göra, en diktare som besvärjer fram sitt rike av tung, tung betong, befolkat av unga krigare med vredens radioaktiva svarta neon brusande i ådrorna och som gör det med en tillit till den poetiska bilden, till metaforens förmåga att göra det synliga synligt. Det poetiska uppdraget kan inte vara större än så här.
                                                          Ragnar Strömberg, AB

När man trodde att svensk poesi definitivt trätt in i en fas av tjänstemannamässigt pysslande med lika ofarliga som obegripliga ordsekvenser, på sin höjd exekverade i mörka källarhål i Vasastan, så dyker det upp en debuterande poet som i sin första bok tycks förmögen att föra tillbaka lyriken till dess rötter. Johannes Anyurus debutdiktsamling Det är bara gudarna som är nya för närmast vidare arvet från Bruno K Öijer in i 2000-talet. 
                                                                    Johan Lundberg  SvD

 

Homeros Iliaden /fungerar/ som ett slags ram och resonansbotten för en lyrisk skildring av storstadsförorten och det samtida Sverige. I diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya har Zeus och Atena ersatts av rasistiska dörrvakter och poliser, medier och statsmakt, medan hjälten, "dödsdömd och envis", förblir densamme. Akilles är minst lika arg i förorten som han var vid Troja.
 

                                                                      Fanny Söderbäck DN

 

 

 

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".