Mot vårsolens rus: Johan Bergendorff i Moskva

3:24 min

Utrikeskrönikan den 25 april 2017. Moskva.

Moskva tisdag.

Jag älskar den här botaniska trädgården säger Stambul. Det finns inga gatlyktor så man kan se stjärnorna klart om natten och på morgonen när solen går upp öppnar sig blommornas röda kalkar.

Stambul har knarkat sen han var 17. Han är väderbiten med långt gråbrunt hår, skäggstubb och lite dimmiga blå ögon. Varför började du med heroin, undrar jag? För att jag fann att livet inte hade någon mening, men inte vågade begå självmord, svarar han. Narkotikan skulle ändå leda till döden inom två tre år påstod en läkare. Det var 1991, året då Sovjetunionen kollapsade. Ekonomin var i fritt fall. Tolken Anna som då var 14 kommer ihåg hur det inte fanns mat i butikerna. Hon fick mata familjens hund med pulversoppa.

Själv var jag också där som tonåring året före sammanbrottet i Leningrad på en kryssning. En jämnårig rysk kille på båten bjöd hem mig och min bästa kompis till sin mamma och mormor på té, och senare ville han att jag skulle växla in lite rubel åt honom mot en svensk hundralapp på färjeterminalen. Han blev förhörd av polisen, men lyckades krångla sig loss. Efteråt ville han ändå växla. Det var desperata tider.

Det är typisk aprilväder i botaniska trädgården i Moskva. Vårsolen förbyts plötsligt mot iskallt hagel så vi flyr in på ett café.

I dag är Stambul 43 år och har överlevt flera överdoser, tack vare Nalaxon, ett motgift mot opiater som han fått av en hjälporganisation i Moskva som nyligen stämplats som en utländsk agentorganisation av staten. Metadon är inte tillåtet i Ryssland, trots att sådan skademinskande vård rekommenderas av Världshälsoorganisationen som den bästa behandlingen för att hjälpa narkomaner att få styrsel på sina liv eftersom den tar bort rus och abstinens.

Förr fanns det hostmedicin på apoteket som gjorde att jag slapp injicera berättar Stambul, men sedan kom folk på hur man koka den till drogen Krokodil som var livsfarlig och fick kroppen att falla i bitar, så då förbjöds den medicinen.

Om jag fick metadonbehandling så skulle jag slippa ha med kriminella att göra säger Stambul och kunna leva ett normalt liv. Jag tycker så synd om de ukrainska narkomanerna på Krim som plötsligt fick avbryta sin metadonbehandling när Ryssland annekterade halvön härom året fortsätter han, många av dem dog. För ryska myndigheter anser att staten inte ska ge knarkare ett beroendeframkallande medel. Det är en knarkliberal idé från väst. Grannländer som Vitryssland och Kazakstan har kommit till en motsatt slutsats.

Tre ryska för detta narkomaner har stämt Ryssland vid Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna för att man vägrar följa FNs rekommendationer om metadonbehandling utan förespråkar omedelbar avgiftning och mycket hårda avgiftningsmetoder utan vetenskapligt stöd.

Jag, Stambul och tolken Anna dricker kaffe medan hagelstormen utanför bedarrar. Vad tänker du om framtiden undrar jag? Jag vill fortfarande dö svarar Stambul och rösten bryts. Alla mina gamla vänner har redan lyckats.

Vet inte riktigt vad jag ska säga när vi skiljs åt. Du verkar vara en schysst person och att jag hoppas att du ska finna ljus i ditt liv, försöker jag. Tack, svarar Stambul, Spasiba. Kanske din önskan slår in. Så vandrar han iväg i vårsolen. Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent för P1-morgon i Moskva.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".