"Mediernas Ansvarighet"

20 min

Nästa vecka kommer skriften ”Mediernas Ansvarighet” ut. Underrubrik: -”om Media Accountability på svenska”. Skriften listar alla tänkbara metoder som finns för att öka mediernas öppenhet och därmed trovärdighet. Alla möjligheter att på olika sätt ställa medierna till svars, få dem att ta sitt ansvar.

Bakom skriften står Torbjörn von Krogh, tidigare chefredaktör på Pressens Tidning, gästprofessor i Kalmar, numera doktorand i Sundsvall och frilans.

Von Krogh tittar närmare på inte mindre än 34 system av alla metoder för mediekritik som på ett eller annat sätt används i Sverige.

I en enkät har han sedan låtit olika tidningsredaktörer, radio- och tv-chefer, mediegranskare, medieforskare, organisationsföreträdare med flera att gradera metoderna för att få reda på vilken form av mediekritik som anses vara mest effektiv.

Intressanta skillnader

Och det är framför allt skillnaderna mellan vad folk innanför och utanför medierna tycker som är det intressanta.

Innanför medierna är man rätt nöjd med tingens ordning, utanför desto mer kritisk.

Djävulens advokat bra

Metoden ”Intern djävulens advokat på redaktionerna när drev drar igång”, ”Intern redaktionell utredning efter ifrågasatt publicering” och ”Läsarpanel”, tycker mediernas företrädare är viktigast.

”Uppläsning av intervjucitat” och ”Intern redaktionell utredning”, anser de utanför medierna vara viktigast.

Olika åsikter om radioprogram

För skojs skull kan vi redan nu avslöja att kategorin ”Mediegranskande radioprogram i Sveriges Radio” (nedlagda  ), sattes på tolfte plats av kvällstidningsredaktörer, medan storstadstidningarna placerade den typen av mediekritik på artonde plats och regiontidningarna först på tjugofemte plats.

Däremot ansåg organisationsföreträdarna att mediegranskande radioprogram hamnar på fjortonde plats.

Flera oprövade metoder

I Publicerat berättar Torbjörn von Krogh om dessa och de andra metoderna för mediekritik i Sverige. Och diskuterar om inte några av de hittills oprövade borde användas.

Och vad tycker han till exempel om SVT:s Aktuellts webbkameror under redaktionsmötena, dvs ””? En idé som plockats från USA, som precis som andra länder har många andra sätt att öka öppenheten och kräva ut ansvar av medierna.

Hittade 110 metoder

Nestorn på området - fransmannen Claude-Jean Bertrand - hittade sammanlagt 110 olika metoder för mediekritik, när han gick igenom ett stort antal länders varianter.

Klart är att de som hävdar att ingen granskar granskaren, ett mycket vanligt påstående, har fullständigt fel. Det har länge funnits och finns allt fler exempel på mediediskussioner. 

En annan fråga är förstås vilken nytta mediekritiken gör?

Veckans beröm

Först följande varning: För en kort tid sen fick Dr Gormander, alias Gunnar Ohrlander mycket beröm här i Publicerat för sina texter i Aftonbladet av en lyssnare. Det hann bara gå någon vecka till så fick han sparken från Aftonbladet Kultur.

Det meddelande han i förra veckan i ett pressmeddelande. Fast i det stod det också att han faktiskt fått sparken hela tre gånger nu från Aftonbladet. Så kanske kommer DR Gormander tillbaka där igen.

Vi får se vad som händer SVT:s Fredrik Önnevall i framtiden. För det han som får den här veckans beröm. Och det delas ut av Kristina Runklint.

-Fredrik Önnevall rapporterar på ett intressant, respektfullt och levande sätt från Kina. Särskilt reportaget från jordbävningen i veckan, tycker jag visade en sällsynt typ av journalist. En som berörs och visar medkänsla och respekt för människors död och elände, skriver Kristina Runklint.

Och påpekar att så inte alltid är fallet. Glättiga tonfall kan höras på radio även om en bilbomb dödat 27personer i Irak. Så bör det inte vara.

Vi dristar oss samtidigt att lägga till att Önnevalls journalistkollega, fotografen Göran Malmqvist, bör ha del av berömmet också. Det är inte helt ovanligt att man glömmer bort bildjournalistiken.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".