Klarar svensk press att ta betalt för nätet?

20 min

I USA har dagspressen mer eller mindre gripits av panik. Annonsintäkterna minskar mer än på 50 år. Och de vikande intäkterna från pappertidningarna kompenseras inte alls av pengar från nätet. Men hur är läget för de svenska dagstidningarna? Är även de rädda för att de ska dö? Eller kan de möjliga problemen lösas, åtminstone på sikt?

 Vi diskuterar saken med tre personer som har till uppgift att dra in pengar till mediehusen via de nya så kallade plattformarna. Närmare bestämt med SvD.se:s vice vd Anna O. Lindgren, Lennart Mattisson, utvecklingschef på Nerikes Allehanda och Niklas Jonason, vd på Citygate, som bland annat samordnar ett flertal dagstidningars nätsatsningar.

Läsare upp, intäkter ner

I förra veckan berättade vi att de traditionella medierna i USA aldrig haft ett så stort antal läsare/användare som nu. Samtidigt är de amerikanska dagstidningarna i ekonomisk kris. Intäkterna för de tryckta annonserna rasade mer än på 50 år, eller med nästan tio procent (9.4 %). Räknar man in annonserna på webben, var minskningen 7,9 procent.

Även nätminus

Och det finns tecken på att även intäkterna från nätet minskar.

De här siffrorna kommer trots att tidningarna sedan flera år har slimmat redaktionerna, skurit ner på antalet journalister. Eller kanske har problemen kommit just därför?

I USA var dagstidningarna ända tills för några år sedan stinna kassakor. Ägarna plockade årligen ut mycket höga vinster.

Rekordvinster i Sverige

I Sverige gör nu flera dagstidningar rekordvinster. Men även här minskar upplagorna om än långsammare. Läsarna lämnar delvis papperstidningarna.

Och företagen lyckas inte heller här ta ordentligt betalt för det de erbjuder på webben. Annorlunda uttryckt: annonsavdelningarna, eller ekonomiavdelningarna, verkar inte hänga med i utvecklingen. Eller ligger felet kanske på utvecklingssidan?

Hur tar man betalt?

Hur kan pressen ta betalt för materialet på nätet? Och tjäna pengar på alla andra satsningar pressen nu verkar intresserad av: tv och radio till exempel.

Nätprenumerationer verkar inte fungera. Och även om annonserna på nätet ökar i Sverige, kompenserar intäkterna därifrån inte alls det företagen får in via papperstidningen.

Nya lösningar?

Så hur ser lösningarna ut? För de flesta verkar överens om att nyheter, goda texter och berättelser - det vi brukar kalla journalistik - fortfarande har en framtid.

Veckans beröm

Veckans beröm delas ut av Sören Angeldorff i Gullbrandstorp. Och det går till Eva Olsson i tidskriften Hälsa.

-Hon befinner sig förvisso inte i dagsnyheternas hetluft men skriver sakligt, lättläst och utan språkfel om näring, hälsa, komplementär medicin och liknande. Hon lägger uppenbarligen ner ett omfattande arbete på research och faktagranskning och kan klargöra även komplexa sammanhang på ett lättfattligt sätt, skriver Sören Angeldorff.

-Hennes motto skulle kunna vara: ”Överskatta aldrig läsarens förkunskaper, underskatta inte hans eller hennes förmåga att förstå.”, slutar han.

 

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".