Hemslöjdens vara eller icke-vara

22 min

De traditionella hemslöjdsbutikerna är på väg bort och frågan är om den traditionella slöjdaren också är på väg bort?

En gång i tiden hade varje län flera hemslöjdsbutiker. Nu finns det bara ett fåtal kvar i landet, det vill säga butiker som ägs eller drivs av Hemslöjdsföreningarna. Förra året stängde Svensk Slöjd i Stockholm och i år var det dags för hemslöjdsbutiken i Härnösand att ge upp efter 88 år.

För slöjdarna Roland och Marianne Fällman har hemslöjdsbutiksdöden det senaste året inneburit att de halverat sin försäljning av krympburkar, en urgammal metod att tillverka burkar genom att bara använda en bit av en trädstam.

Nätförsäljning fungerar inte riktigt när det kommer till unika slöjdföremål, resonerar Marianne Fällman:

– Man behöver ha dem i handen och se hur de är tillverkade. Man behöver se så att man förstår kvaliteten och processen för att vara beredd att betala den där summan. Butikerna är jätteviktiga och att det finns säljare som är beredda att förklara för människor hur det är tillverkat, vad som ligger bakom, kulturarvet.

Men det finns ställen där det fortfarande fungerar. Hemslöjden i Umeå räddades i sista stund av några slöjdare som tog över butiken. Och slöjdens värde ligger inte i att det är en vara som säljs och köps, resonerar hemslöjdskonsulenten Annso Grahn i Härnösand.

– Slöjdens värde finns i kunskapen och tillfredsställelsen och den respekt som det medför för material och för naturen i slutändan, när man håller på och slöjda.

Ett reportage av Helene Alm.

Dessutom: Hör Robert Fux, moderator på Handmade Issues på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Ett evenemang som organisationen Hemslöjden arrangerar sen 2014 och där man diskuterar vilken roll slöjd och hantverk har och hur det kan utvecklas.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".