Fisk och rasism: Maria Persson Löfgren, Moskva

3:33 min

Utrikeskrönika den 12 september 2017. Moskva.

Moskva tisdag

Dofterna av fuktiga mossor, tallbarr och grankåda kastar mig mentalt från en skogsdunge i Karelen till en hjortronmyr högt ovanför Indalsälven i Lidenskogarna. Men här finns varken mygg eller sommarhetta för det är höst och hjortronen är antingen plockade eller ruttnar på myrarna.

Men det lyser rött från lingonrisen och både blåbär och hallon finns fortfarande kvar. I en gammal UAZ jeep styr Tatjana och Alexej långt in i skogen där vägarna knappt bär. Han jagar och fiskar och hon plockar bär och svamp. Bäst är om vägarna förblir ofarbara för vanliga bilar så det förblir folktomt,tycker de. I bak har Alexej en domkraft som mäter nästan två meter, med den tar han sig upp ur vilket hål som helst.

Med en liten yxa hugger han elegant ved till en eld. Han är urtypen av händig man. Under några dagar i Karelen träffar jag flera av dem. Uppväxta i sovjetisk tid när påhittighet var nödvändigt för att lösa många av vardagens praktiska problem. De är händiga och företagsamma. Fiskaren Vladimir och hans fru Lena har ett topprenoverat kök i rött och vitt, i fönstren fullt av pelargoner. Utsikten från köket över sjön och ett gigantiskt trädgårdsland är fantastisk. Grönsaker och potatis, fruktträd och bärbuskar och så dahlior i mängd längs perfekt anlagda grusade eller stenlagda gångar.

Vi äter fisk, sik och abborre som nätfångats och egenhändigt mjölkad karelsk löjrom. Volodja som varit bychef för de 300 i byn, tar fram vodkaflaskan och häller upp. Var och en får hålla ett litet tal till varje skål, den som inte vill ha vodka får mors - bärjuice i litet glas - och förväntas också hålla tal.

Ju längre middagen varar desto öppenhjärtiga blir Volodja och Vladimir. Och det är nu det blir svårt. För vad säger gästerna när bychefen förklarar att han inte tål Obama för att han är .... n ...  ja tänker inte upprepa ordet han säger, som dömer ut alla enbart utifrån hudfärg.

Hur hantera att rasisten dessutom varken tror på Darwins utvecklingsteorier eller att jorden är rund? "Bara det jag kan se eller själv känna på" tror jag på motiverar han sitt förnekande av etablerade fakta och sanningar.

Ilskan växer och känslorna som gör att en bara vill resa sig upp välta bordet och gå måste tryckas ned. För här är vi på besök i deras verklighet för att försöka berätta om denna utkastade karelska by. De tycker det de tycker, de kanske inte ens är representativa för byn, men kanske är de det. I sammanhanget är det egentligen just dessa åsikter oväsentliga, men de ger verkligen en sur bismak till allt det sköna, sjöutsikten från matbordet, löjrommen och fiskarna.

 Men på något sätt måtte mitt ansiktsuttryck ha avslöjat stormarna som rasade inom mig så fiskaren räddar mig när det blir min tur att hålla tal. Istället håller han ett tal till kärleken mellan alla människor oavsett bakgrund - ett tafatt försök att släta över kompisen bychefens ord tidigare.

 

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".