Ett avsnitt från Utrikeskrönikan
3:39 min
Om ett EU i olika fart: Ekots Johanna Melén i Sofia
Tor 26 okt 2017 kl 10:00
Utrikeskrönikan den 26 oktober 2017. Sofia.

Sofia, torsdag.

– Hur hög är medellönen i Sverige? Undrade Angel häromdagen. Han stod i sin gröna overall vid den orangea skåpbilen med flaket fyllt av bruna höstlöv.

– Eller, sa Angel, vad tjänar man - som minst?

Det jag svarade var häpnadsväckande för honom som inte kunde leva på sin pension om 400 lev i månaden, knappt 2 000 kronor. Så därför arbetade han också med att samla höstlöv och hålla snyggt utanför Nationella kulturpalatset i Bulgariens huvudstad Sofia. För det fick han 400 lev till, i månaden.

Det nationella kulturpalatset byggdes i en annan tid, i början av 1980-talet då Bulgarien tillhörde Europas östblock och styrdes av ett enda kommunistparti. Nu håller kulturpalatset på att renoveras för att inhysa alla EU:s ledare under nästa halvår då Bulgarien tar över unionens roterande ordförandeskap.

"Enighet skapar styrka", är det bulgariska EU-ordförandeskapets slogan.

För det pratas mycket nu, efter Brexit, om ett EU i olika hastigheter. Ett som kanske kommer att gå lite fortare fram med mer samarbete, och så ett för de som vill ta det i lite lugnare tempo, eller som inte klarar av att hänga med om det går för fort. Men, tänker jag ofta när jag reser runt i de EU-länder som jag bevakar, så där är det ju redan. EU:s länder går på olika fart och har kommit så olika långt när det gäller så mycket. I Bulgarien, till exempel, känner jag mig ganska ofta mer som i Ryssland än som i Tyskland. Inte bara för att jag köper kaffet på macken som ägs av ryska oljejätten Lukoil, förstår vad som står på skyltarna med kyrilliska bokstäver eller kan prata med farbrorn i byn långt, långt borta - på ryska.

Det är också sådana saker som att hela skiftet inklusive chefen vid Malko Tarnovos tullstation greps i förra veckan, anklagade för att ha bildat en kriminell grupp som systematiskt tagit emot mutor från de förbipasserande biltrafikanterna. Eftersom hela skiftet greps fick polska Frontexmän, som råkade vara i närheten, rycka in och ta över.

Att på allvar ta tag i korruptionen och den organiserade brottsligheten var ett av villkoren för att släppa in Bulgarien i EU. Men trots att tio år har gått sedan EU-inträdet menar många att landet i princip lika genomkorrumperat nu som då. Ibland förklaras det med de låga lönerna; Att det som i fallet med pensionären och gatuarbetaren Angel inte går att leva på 2000 kronor i månaden. Men det förklaras också med att de ledande politikerna inte alls är särskilt intresserade av att på allvar göra något åt saken. De blir ju rika själva och i ett annat system skulle de kanske drabbas av tulltjänstemännens öde - och åka fast. EU i olika hastigheter är något som man ofta varnar för i länder som Bulgarien eller Rumänien. Det skulle vara, säger dem, som att dela upp Europa igen efter öst och väst.

Fast lite kan man tycka är det ju också är upp till dem att följa reglerna som gäller för att alls kunna hänga med.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".