Ett avsnitt från Utrikeskrönikan
3:24 min
Tråkighetsfaktorn: Ekots Maria Persson Löfgren i Genève
Tor 09 nov 2017 kl 10:00
Utrikeskrönikan den 9 november 2017. Geneve.

Genève torsdag.

Mais qui jag är i det gamla Europa, men omgärdad av unga ryska reportrar, FN folk och människorättsförsvarare.

Efter en dags intensiva tunga vittnesmål om tortyr, elchocker, dödshot och mord delar jag hiss med Dima på tisdag morgonen. Han jobbar på ett av Rysslands oberoende medieföretag, RBK med tv, nätsajt, radiostation och tidning.

En smal, lite lätt rastlös kille, som precis som majoriteten av de andra unga reportrarna i gruppen kedjeröker. 

Nu frågar han: Hur många gånger har du varit i Genève? Många gånger, svarar jag. Hur många gånger i FN ? Några gånger svarar jag.

För mig är det första gången både i Genève och i FN och jag tycker det är  "skutsjna" "boring", säger han och ser ut som om jag borde förklara varför jag tydligen inte tycker det är tråkigare än att kan tänka mig att åka hit igen och igen.

Tråkigt alltså. Men innan jag hinner fördjupa mig i varför han har så tråkigt är en ny diskussion igång om dagens 100 årsjubileum i Ryssland. Någon säger grattis, men egentligen har inte den där händelsen någon avgörande betydelse för mina unga kollegor. Fast Nastija håller på med en artikel som ska jämföra dagens situation med 1917 och det som blev Sovjetunionen. Hon är från affärstidningen Kommersant.

Hon frågar om jag tycker det finns likheter, vilket får mig att känna mig som en dinosaurie. Skulle jag kunna säga något alls om Stalinperiodens förtryck jämfört med dagens hårdnande klimat för oliktänkande? Hon själv verkar tycka att det finns allt fler likheter och fiskar lite efter medhåll.

Samtidigt diskuterar Dima, Maksim och Jegor det löjliga i att Georgien har ett museum över den sovjetiska ockupationen när Stalin själv kom från Georgien. Innan de snabbt dyker ned i sina mobiler för att på distans följa en spännande livesänd presskonferens från Ryssland med president wannabeen Ksenija Sobtjak.

Pjotr jobbar på samma tv kanal Dozd som Sobtjak och berättar hur hennes kandidatur skapat intensiv diskussion på tv kanalen om hon borde få fortsätta ha sitt intervjuprogram på kanalen nu när hon kandiderar. Oenigheten var stor tydligen, men Pjotr tycker hon borde ta paus. Han är samtidigt säker på att Sobtjak själv tog beslut att kandidera och att det INTE var någon i Kreml som bad henne ställa upp. "Ingen säger till Ksenija vad hon ska göra", säger Pjotr.

Det gamla Europa långsamma tråkighet har kanske inte heller så mycket att säga till unga ryssar, som vi själva tror. Tråkighetsfaktorn är inte oväsentlig. För trots stora brister i fri och rättigheter i Ryssland finns samtidigt en dynamik och en atmosfär av att allt kan hända när som helst och var som helst, som lockar och förför.

I det småstadsaktiga, kvällsstängda Genève är det svårt att finna, tycker Dima. 

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".