Ett avsnitt från Utrikeskrönikan
3:12 min
"Nya smittor i uppvärmningens spår: Ekots Johan Bergendorff i Köpenhamn
Tis 14 nov 2017 kl 10:00
Utrikeskrönikan den 14 november 2017. Köpenhamn.

Köpenhamn tisdag.

Danska jägare skjöt i vintas en ovanligt stor räv med kort svans. Men det visade sig när de kom fram till bytet att det var en guldschakal och den hade vandrat långt norrut, antagligen ända från Polen. Det är vad som fanns i pälsen som väcker fruktan. Guldschakalen var nedlusade med en helt ny sorts fästing, brokiga hundfästingar som i sin tur kan bära med sig 40 olika bakterier och virus och parasiter där en del kan göra människor sjuka och en typ kan vara dödlig för hundar. Brokiga hundfästingar har också hittats i Skåne krypande på en människa. Antagligen har de kommit dit med flyttfåglar och den globala uppvärmningen gör att de och deras smittor nu verkar överleva bättre på våra breddgrader.

Än så länge är vår vanliga fästing skogens farligaste djur med TBE och borrelia, men mot det ena kan man vaccinera sig och mot det andra hjälper penicillin. Mot brokiga hundfästingens sjukdomar finns inget vaccin och det krävs bredspektrumantibiotika mot bakterierna.

Samtidigt pågår nu klimattoppmötet i Bonn där 197 länder ska försöka komma överens hur koldioxidutsläppen ska minskas så att uppvärmningen stannar på två grader, helst en och en halv. De frivilliga åtaganden som hittills presenterats räcker inte alls enligt klimatforskare och USA hotar med att dra sig ur avtalet.

EU:s linje har varit att några måste gå före, men när EU:s system med utsläppsrätter omförhandlades härom dagen så blev resultatet svagt. Dagens låga pris på att släppa ut koldioxid tredubblas först om några år och enligt bedömare borde det minst tiodubblas för att få någon större effekt.

Danmark har med sin offensiva satsning på vindkraft och sina tidiga klimatlöften vunnit miljörörelsens Climate Change Performance Index fem år i rad, men efter att den nya danska regeringen backat från målet att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till år 2020 och att helt fasa ut kolkraft tio år senare så har landet rasat till en trettondeplats på klimat-prestationslistan.

Forskare vid Danmarks tekniska universitet har redan tekniken att med hjälp av bränsleceller och katalysatorer omvandla vatten och koldioxid från luften till miljövänlig bensin. Jag träffade dem efter det misslyckade klimattoppmötet i Köpenhamn för åtta år sedan. Men än har inte produktionsanläggningen byggts. Vindkraftsutbyggnaden går för långsamt och oljepriset man måste konkurrera med är för lågt än så länge.

Redan nu skördar klimatförändringarna många liv årligen. WHO räknar med att siffran kommer stiga till 250 000 fler döda av undernäring, malaria, diarré och värmeslag om nått decennium i den globala uppvärmningens spår. Och som vanligt är det de fattiga som får ta smällen, inte rika länder som ställt till problemet.

Det mest frustrerande är att lösningarna redan finns enligt FN:s klimatpanels rapporter. Om bara kol, olja och gas inte subventionerades så extremt utan istället hade ett pris som kompenserar för skador på miljö och hälsa så skulle de förnybara energialternativen ta över snabbt.

Men kanske skrivs nu ett recept som kan få ned jordens feber på klimattoppmötet i Bonn. Man kan ju alltid hoppas.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".