Refotografering - både vetenskap och konst

20 min

Att välja ut ett gammalt foto och sen leta upp platsen där fotot togs och där ta en ny bild på samma motiv och med samma utsnitt kallas refotografering. Syftet är ofta att spegla förändringar i landskapet, oavsett om det gäller ett rent naturområde eller olika kulturmiljöer som t ex bygator och industriområden. Men är det vetenskap, konst - eller kanske opinionsbildning det handlar om?

Fotoforskaren och fotografen Tyrone Martinsson har nyligen återvänt från den första större svenska refotograferingsexpeditionen någonsin.

–Jag och två fältassistenter slog läger på Danskön på Spetsbergen, den ö från vilken Andrée startade sin ödesdigra ballongfärd mot Nordpolen 1897. Från lägret gjorde vi med en gummibåt exkursioner till öar och fjordar i närheten, platser som dokumenterats i bild och text av olika expeditioner sen 1800-talet, berättar Tyrone Martinsson, som är knuten till Högskolan för Fotografi vid Göteborgs universitet.

De första kända fotografierna tagna i området är från den första svenska expeditionen till Spetsbergen 1861. Fotograf då var expeditionens unge läkare Axel Goes. Men på den tiden kunde fotografier ännu inte tryckas i t ex böcker utan man gjorde litografier efter fotografierna – och dessa litografier efter foton från 1861 var de äldsta bilderna som Tyrone Martinsson hade med sig i sommar på sin jakt efter platserna där Goes och andra äldre polarfotografer stod med sina kameror när de tog bilderna som Tyrone nu hittat i arkiven.

– Med refotografering som metod vill jag berätta om de här platsernas historia och hur dramatiskt de förändrats bara under de senaste 100-150 åren.

På Spetsbergen är det förstås glaciärerna som framförallt är det som förändrats och för Tyrone Martinsson har det varit naturligt att fokusera på äldre bilder just på glaciärer och återfotografera dessa.

Man känner en sorg över att det som forna tiders fotografer mötte inte finns kvar längre. T ex Gullybreen vid Magdalenafjorden som på 1800-talet beskrevs som en gigantisk vägg av is, den glaciären har nu dragit sig tillbaka långt från stranden och minskat dramatiskt i volym under de senaste decennierna, säger Tyrone Martinsson.

I programmet medverkar även två andra forskare som använt sig av refotografering i sitt vetenskapliga arbete, nämligen Per Holmlund, professor i glaciologi och Lowe Börjeson, kulturgeograf – båda från Stockholms universitet.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

(se bild ovan) Buchanbreen vid Magdalenafjorden har namn efter den skotske upptäckaren David Buchan som 1818 utforskade området. Litografin är gjord efter ett fotografi taget av Axel Goes som var med på den ”Svenska expeditionen till Spetsbergen 1861”. Tyvärr är de ursprungliga fotografierna och plåtarna försvunna. Buchanbreen är ännu en stor glaciär men förändringen på de 151 år som passerat före det att Tyrone Martinsson tog om Goes bild på glaciären är dramatisk.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".