Jubileumsår för hemslöjd

30 min

I år firas hemslöjdens 100-årsjubileum med utställningar och aktiviteter runt om i hela landet.


Täljt, vävt, knypplat och flätat har människan gjort i alla tider, men det var först i början på 1900-talet som svenska hemslöjdsentusiaster organiserade sig.

Hur ska hemslöjden locka de unga? Det är en fråga lika aktuell idag som 1936 när radiotjänsts Henrik Berglind följer med en skolklass till en hemslöjdsaffär. Ska barnen  bli köpsugna när de ser allt hantverk? En sjuarmad ljusstake kanske blir för dyrt men måhända räcker pengarna till en träsked eller ett par raggsockor? Eller kan de till och med bli inspirerade till att sätta igång att brodera eller snida själva?



Från 1800-talets mitt blir det vanligt att flickor broderar fint bäddlinne, dukar och annat till sin hemgift. 1976 berättade Brita Johansson, chefen för hemslöjden i Halland för Stig Tornehed om broderitraditionerna.


1937 invaderar ett gäng dalsländska hemslöjdare Stockholm för att visa upp sina alster. Några år tidigare hade arbetslösa ungdomar tagit initiativ till det som blev stenebyslöjden. Lars Madsén passar på att beundra allt från järnlampetter och möbler till halmänglar och hattar. Samtidigt fascineras han av den för honom svårbegripliga dalsländska dialekten.

Rosengång vad är det? Som ett levande frågetecken känner sig Sven Jerring när han 1944 träffar ett gäng duktiga textilslöjdare i Dalarma.

Värdinna vid radions besök är Kål Margit Eriksson, en gång i tiden en av Anders Zorns modeller. Men det är inte det Jerring vill prata utan om alla fina linnedukar, löpare och vävare som hon och de andra damerna  tillverkat.



Mycket av de textilier, korgar och träslöjdsarbeten som tillverkas runt om i stugorna under tidigt 1900-tal säljs sen av gårdfarihandlare. Men innan dess har varorna passerat ytterligare ett mellanled, förläggaren.

1939 reser radions Olof Forsén runt i Sjuhäradsbygdens textildistrikt och träffar där fru Vera Diurson som kan berätta om förläggarverksamheten.



Nu kan det ju lätt bli lite hallelujastämning runt hemslöjdens bevarande av de kulturella värdena. 

Kanske var det därför författaren Moa Martinsson kåserar om stickning i radion 1949.



Hemslöjden har ett otroligt sug. Det upptäcker Mats Arvidsson och Sven Hugo Persson när de i augusti 1992 besöker stockholmsutställningarna Slöjdsommar på Liljevalchs konsthall och Folkkonst på Kulturhuset.

Särskilt under oroliga tider råder högkonjunktur för hemslöjd. Kanske är förklaringen, menade Mats Arvidson, att så länge det sitter folk i skogarna och snidar älgar och träskedar, så länge återstår det något av den svenska modellen. Men var går då gränsen mellan folkkonst och hemslöjd? Och kan hemslöjd vara modern och rolig?



En annan fråga som ofta engagerat är också skillnden mellan äkta och oäkta hemslöjd. Hur vet man vad som är vad? 1972 är det Katarina Dunér och Maud Reuterswärd som försökte bena ut begreppen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista