#sockensamerna

Så fördrevs samerna från mellansverige

17 min

Det samiska bosättningsområdet har varit betydligt mer omfattande än idag. Vi kan idag berätta historien om en gammal samisk kultur som sträckte sig ända ner till Värmland i söder, Uppland i öster och upp efter norrlandskusten. De levde nomadliv med små renhjordar och var utmärkta hantverkare - men deras kultur sågs inte med blida ögon av statsmakterna, som gång efter annan försökte fördriva samerna norrut.

Här kan du lyssna på första delen om sockensamerna.

Släktforskaren Jouni Tervalampi i Västerås har via kyrkböcker och kartor i Västmanland hittat ett trettiotal ortsnamn där lapp ingår och i kyrkböckerna dyker samer upp med jämna mellanrum sedan 1600-talets början.

De lever ett nomadiserande liv som jägare, renskötare och hantverkare.

Den rådande tidens föreställning är dock att samerna hör hemma i lappmarken - dessutom ses samerna som konkurrenter när det jakten och kyrkan har svårt få grepp över de ständigt flyttande samiska hushållen.

Myndigheterna vill därför inte ha några kringströvande samer och under mitten av 1600-talet inleds statliga kampanjer för att driva bort samerna från mellansverige.

Detta ledde bland annat till gripandet av 13 samer som fördes till slottsarresten i Gävle 1729, som dock protesterar.

Kung Fredrik I samtycker till att samerna får bli kvar längst upp i Dalarna - men förbehållet är att de inte ägnar sig åt jakt samt att de fortsätter att förse bönderna med hantverk och andra tjänster, som att slakta hästar.

Även i Hälsingland görs åtskilliga försök att fördriva samerna norrut.

Samma mönster utspelas här - de statliga fördrivingskampanjerna bemöts av både samiska motskrifter och vädjanden från allmogen om att behålla samerna i området.

Då kommer kyrkoherden i Hudiksvall, Olof Broman med lösningen, som liknar den i Dalarna.

Den avgörande skillnaden är att samerna ska mantalsskrivas i en viss socken där de ska bli bofasta och inte längre tillåts bedriva sin nomadiserande renskötsel.

Det så kallade sockenlappsväsendet har nu uppstått och hundra år senare har det nått även Dalarna.

De fysiska spåren efter samerna är närmast helt outforskade - arkeologen Gunilla Larsson vid Uppsala universitet har dock börjat inventera samiska lämningar i mellansverige.

Utanför Söderhamn finns en samisk boplats från 1300-talet.

I programmet får du möta historikerna Jouni Tervalampi och Peter Ericson, etnologen Ingvar Svanberg, Uppsala universitet och arkeologen vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Gunilla Larsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista