• Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade natten till den 26 april 1986. Men det dröjde två dagar innan världen fick veta vad som hänt. P4 Morgon har träffat den som först slog larm, Cliff Robinson på Forsmarks kärnkraftverk, som fastnade i en vanlig strålningskontroll.

    Först trodde man att det rörde sig om ett utsläpp från Forsmark, men ganska snart förstod man att nedfallet kom från andra sidan Östersjön.

  • Fisk kring den förbjudna zonen runt Tjernobyl är fortfarande fylld av radioaktiva ämnen från kärnkraftsolyckan för 25 år sedan, det berättar Vetenskapsradions reporter Gustaf Klarin som besökt  konferens .

  • Lördag 22 januari

    I väntan på att vi nystartar med Kossornas planet den 5 februari, så får du höra ett av sommarens program i repris. I april var den 25 år sen Tjernobylkatastrofen i Ukraina och förra året var vi där. Många ukrainare förstår inte hur man kan vilja turista just här. Minnet är starkt från dagen i april då kärnkraftsverkets reaktor 4 sprängdes och de tvingades lämna sina hem.

  • Vetandets värld


    Ett kärnkraftverk
    behöver omfattande säkerhetssystem, inte bara för att reaktorhärden ska kunna hållas i schack, utan också för att skyddas mot tex. terroristattacker. Inget kärnkraftverk i drift i världen idag klarar att ett fulltankat flygplan av större modell kraschar in i reaktorbyggnaden. När det gäller dom svenska kärnkraftverken ifrågasätts även hur bra skyddet mot sabotage är. Olyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och nu senast i Japan har dessutom visat att säkerhetssystemen i kärnkraftverken inte alltid håller vad de lovar.

  • 25 år efter Tjernobyl

    Kärnavfall är ämnet för dagens Vetandets Värld. Inte bara slutförvaret ställer stora krav på eftertanke, det har inte minst händelserna i Fukushima lärt oss. Hur tas det svenska avfallet om hand när det är som mest radioaktivt, just när det plockats ur reaktorn?

    I Sverige mellanförvaras allt kärnbränsle i väntan på slutförvaring vid Svensk kärnbränsle AB:s anläggning vid Oskarshamns kärnkraftverk, CLAB. Bränslet som plockas ur reaktorerna, ungefär en femtedel varje år, transporteras till CLAB. Anläggningen i CLAB är bland de säkraste i världen, inget land mellanförvarar använt kärnbränsle i bassänger 40 meter under jord. Men säkerheten vid lagringen i kärnkraftverken är inte lika säker, det hävdar Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet och före detta ordförande i reaktorsäkerhetsnämnden. Bassängerna kräver ständig kylning och ligger öppna i reaktorbyggnaden. Skulle kylningen upphöra kan man få problem så att explosiva gaser bildas. Själva reaktorbyggnaden är heller inte ett fullgott skydd menar Karlsson och inte alls att jämföra med den reaktorinneslutning där själva reaktorn finns.

    En skillnad med just Sverige är dock att vi har mellanlagringsanläggningen i Oskarshamn, så bränslet ligger aldrig mer än ett år i bassängerna och mängden bränsle är inte alls lika stor som den kan vara utomlands. Det finns kärnkraftverk i andra länder som har bränsle från 20 års produktion inne i reaktorbyggnaderna. Lennart Carlsson är chef för den enhet som sysslar med kärnkraftssäkerhet på Strålsäkerhetsmyndigheten han är dessutom ordförande i reaktorsäkerhetsnämnden. Han säger att frågan om bränslebassängerna nu diskuteras internationellt och att nya krav förmodligen kommer.
    – Det kommer ju bli en sak som industrin kommer att analysera närmare. Man måste försäkra sig om att kylningen fungerar även i extrema förhållanden, som den uppkomna situationen i Japan. Kanske skall man fundera på om man ska ha bränsle stående allt för länge i bassängerna, säger Lennart Carlsson.

  • Både i Tjernobyl och Fukushima har människor som bor i en tremilazon tvingats eller råtts att lämna sina hem. I Fukushima bodde 172 000 personer i den zonen. Men vid två tredjedelar av världens 211 kärnkratverk är det mer tättbefolkat än så - och 21 kärnkraftverk har miljonbefolkningar i sin tremilazon.

  • Vetandets värld


    Frankrike är europaledande
    på kärnkraft med 58 reaktorer. Sverige har tio reaktorer. Bara USA har fler. Även den franska kärnkraftsforskningen är ledande och i Cadarache i Provence finns sedan 1959 en forskningsanläggning med, just nu, fem forskningsreaktorer.

  • Den yttre säkerheten för kärnkraftverken i Sverige ska bli bättre. För trots att skyddet har förbättrats de senaste åren finns fortfarande svagheter som behövs ses över. En ny utredning kan leda till att kärnkraftverken i framtiden får beväpnade vakter.

  • Vetandets värld

    Kärnavfall är ämnet för dagens Vetandets Värld. Inte bara slutförvaret ställer stora krav på eftertanke, det har inte minst händelserna i Fukushima lärt oss. Hur tas det svenska avfallet om hand när det är som mest radioaktivt, just när det plockats ur reaktorn?

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista