• Hela intervjun redan nu!

    I tisdags kom beskedet: Mittmedias ledning lämnade med omedelbar verkan efter ett styrelsemöte på Arlanda. Ny VD blev marknadschefen Per Bowallius, tidigare VD för Promedia som Mittmedia tog över vid årsskiftet. Det har talats om ett strategiskifte. Att styrelsen nu valt en ny väg - och det är Bowallius väg. 
    Lyssna redan nu på Lasse Truedsons intervju med Per Bowallius om vad han ska göra med Mittmedia. I Medierna på lördag kommer ett reportage med fler röster. 

  • PR-konsulten Paul Ronge har i sociala medier upprepade gånger kritiserat att hans och några kollegers namn eller bolag nämndes i vårt reportage om PR-kostnader i lördags, men inte namnet på tre kolleger som anlitats av Sjöfartsverket.
    Namngivning i medier är ofta en avvägningsfråga. Flera faktorer påverkar beslutet: bland annat vad som berättas i reportaget om en person, vilken maktställning personen har i samhället och vilken roll den personen har i offentligheten.
    I det här fallet är alla de namngivna företagen och konsulterna etablerade aktörer med en hög profil i offentligheten. Dessutom anklagas de i reportaget inte av någon för något professionellt missgrepp. Det värsta man kan tänka om Ronge efter reportaget är nog att han är bra men dyr. Knappast problematiskt för en konsult.
    När det gäller de tre icke namngivna konsulterna finns i reportaget ett uttryckt missnöje från kunden Sjöfartsverket och en implicit anklagelse från andra om att ha givit dåliga råd som lett till en episkt konstig intervju som sänts i UG:s tre reportage om en helikopterupphandling. Samtidigt har det inte gått att slutligt reda ut vilka råd de tre givit. De tre har en lägre profil i branschen och har tidigare förekommit mycket sparsamt i offentligheten jämfört med de namngivna.
    Efter de överväganden som skissas ovan valde vi till slut att inte namnge de tre konsulter som jobbat åt Sjöfartsverket. Det är en avvägning och inte ett självklart beslut – men ett beslut vi står fast vid. Vi hoppas att resonemanget i och med denna förklaring blivit lite tydligare.
    LASSE TRUEDSON
    Producent för Medierna

  • Över en miljon kronor satsade myndigheter, kommuner och landsting under 2015 på PR-tjänster för att möta granskningar från landets största grävande redaktioner.
    Programmet Medierna i P1 har gått igenom de 86 program som SVT:s Uppdrag granskning, TV4:s Kalla Fakta och P1:s Kaliber sände under 2015. Av dessa var det 16 som riktades mot en kommun, ett landsting eller en myndighet.
    Fakturor visar att fyra av dessa 16 verksamheter anlitade extern medieträning och krishantering för tillsammans mer än en miljon kronor - närmare bestämt 1 104 614 kr.Det är något lägre än den siffra på 1,3 miljoner kronor som Medierna fick fram genom en motsvarande granskning 2012.
    Mest pengar, drygt 700 000 kronor, lade Sjöfartsverket på PR-tjänster i samband med att Uppdrag Granskning utredde turerna kring upphandlingen av räddningshelikoptrar. En av intervjuerna som gjordes har sänts tre gånger i olika UG-program: den visar hur en tjänsteman på verket gång efter gång upprepar samma svar oavsett vilken fråga som ställs.I Medierna säger Sjöfartsverket att man i dag inte tycker att det var värt pengarna.
    De övriga som köpt PR-konsulter är Grums kommun, Energiverket och Knivsta kommun.

    Mer i programmet Medierna som sänds lördag kl 11.03 i P1.
    LINNEA SVENSSON

  • Vad har Isabella Löwengrip, Jan Scherman, Håkan Juholt och Cilla Benkö gemensamt? Jo, alla har de varit med och summerat gångna medieår i Medierna. Nu efterlyser vi önskemål från er lyssnare – vilka vill ni höra knyta ihop medieåret 2015?

    Det brukar vara tre personer. Någon av de tunga makthavarna i branschen, någon journalist eller debattör med intresse för just mediefrågor och så någon mer utifrån, en person som själv figurerat i medierna under året.

    Kommentera här eller mejla oss på redaktionen!

    medierna@tredjestatsmakten.se

  • Granskningsnämnden för radio och TV har beslutat att fälla ett inslag i Medierna från i januari i år. Inslaget stred mot kravet på opartiskhet eftersom en utpekad part inte fick tillfälle att bemöta kritik. Nämnden konstaterar att det riktades allvarlig kritik mot stiftelsen Tryggare Sverige i inslaget. Nämnden anser inte att stiftelsen fått möjlighet att bemöta denna kritik. Därför strider inslaget mot kravet på opartiskhet. En representant för Tryggare Sverige begärde efter sändningen genmäle men nekades det av Sveriges Radio. Det beslutet kritiseras också av Granskningsnämnden.

    Det kommer nu att göras en så kallad pliktsändning i nästa Medierna. Denna text är endast en nyhetstext om fällningen. Den formella pliktsändningens text kommer att publiceras senare.

    Här kan nämndens beslut laddas ner.

     
    Lasse Truedson
    Producent

  • För fem år sedan fick Tredje Statsmakten Media (bolaget som producerar Medierna) en faktura från Södertörns tingsrätt på nästan 5 000 kronor för en CD-skiva med en kopia av en förundersökning.

    Efter en lång juridisk kamp, med många turer i många instanser, får vi nu tillbaka nästan hela beloppet enligt beslut i tingsrätten den 10 juli. Rätt avgift ska vara 10 kronor, vilket motsvarar kostnaden för själva CD-skivan.

    Bakgrunden till tingsrättens beslut är Kammarrättens avgörande i maj i år. Domen slog fast att en myndighet bara får ta betalt en gång för inscanning av allmänna handlingar.

    Det aktuella beslutet att föra tillbaka nästan hela beloppet gäller dock inte de andra 20 CD-skivor, med samma pdf-fil, som också lämnats ut. Utan det är endast Tredje Statsmakten Medias avgift specifikt som prövats. Men tingsrätten tog lika mycket betalt vid alla utlämnanden, vilket innebär att tingsrätten drog in över 100 000 kronor på den aktuella förundersökningen.

    Läs om turerna

  • För två helger sedan sände vi ett reportage om ersättningen till de högsta cheferna i svensk dagspress. I söndags kom Thomas Mattsson och Jan Helin med sin podd där de kom med en del kritik mot reportaget som kan ge anledning till några reflektioner.
    För det första så är det inte konstigt att den här typen av siffror väcker engagemang. Det vet bäst av alla kvällstidningarna själva, som rätt ofta kör HELA LISTAN över ersättningar ur olika vinklar. Man kan diskutera om den jämförelse vi gjorde mellan krympande omsättningar och rörelseresultat å enda sidan och VD-ersättningar å andra sidan är relevant. Det gjorde vi också i reportaget. Samtidigt ger det en belysning av frågan när man visar att högsta ledningens ersättningar inte är ett utrymme för besparingar i branschens pressade läge.
    Jan Helin är kritisk mot att vi talar om "VD-lön" i inslaget, samtidigt som det i hans fall rörde sig om en bonus som föll ut och gav ökad inkomst under de år vi jämförde. Vi kan hålla med om att vi borde talat om "ersättning" istället för lön - men vad Helin inte nämner är att det av vårt reportage framgår tydligt att ökningen bestod i ett optionsprogram som föll ut. Informationen fanns där. Men självklart borde vi varit mer disciplinerade med vilka ord vi använde.
    Helin kritiserar också att vi sade att han bara ville svara per e-post, trots att han erbjudit sig att ge sitt svar per telefon. Här ställde tyvärr påskhelgen till det på båda håll - när vi på skärtorsdagskvällen gjorde klart programmet hade vi inte hört av Helin på flera dagar. Han svarade sedan under långfredagen, men det svaret såg vi först på tisdagen. Så hade det inte blivit en normal vecka, och det var olyckligt. Bara att beklaga.
    Och slutligen fick vi det goda rådet av Thomas Mattsson att inte berätta om alla turer för att få någon att ställa upp på en intervju när de, som i Raoul Grüntahls fall, ändå ställer upp. Det ökar kanske inte lusten för branschens chefer att medverka, menade Mattsson. Det rådet tar vi till oss!

  • Under helgen har vi i sociala medier fått kritik för att vi när vi presenterade reportaget från Lycksele om mordet på en lokalreporter använde ordet "familjetragedi". Kritikerna menar att vi därmed kan uppfattas ha trivialiserat mordet på journalisten Elin Falk. Vi är medvetna om att ordet "familjetragedi" ofta använts av medier när ordet "mord" eller, mer specifikt kanske, "kvinnomord" vore mer rättvisande.

    Det här slentrianmässiga användandet har fått berättigad kritik - det  riskerar, som exempelvis Kerstin Weigl och Katarina Wennstam visat, att förminska mord och dölja det enorma samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor utgör.

    Men ett mord är ju nästan alltid också en familjetragedi. Och inte minst om det – så som rättsväsendet misstänker i detta fall – är en far som mördat sina barns mor. Det var i den här raka, självklara betydelsen vi använde ordet.

    Vi inledde hela reportaget med att beteckna det som ett mord och genom hela vårt reportage löper just respekten för mordoffret och ett självklart fördömande av dådet. Orden mord och mördare används genomgående - ordet familjetragedi används en gång.

    Ändå är det lätt att konstatera att vi hade kunnat välja ett annat ord som inte riskerat att leda bort lyssnares uppmärksamhet.

  • Vi noterar att Ekot efter att vår granskning ”Ifrågasatt visstidsökning i Ekot” sänts i helgen har publicerat en kommentar om sina inslag. Men den viktiga principfråga som ligger till grund för Mediernas reportage är fortfarande obesvarad av Ekot. –>

  • I samband med att P1 lägger om sin tablå i veckan får Medierna en ny repristid. Den blir måndagar kl 19.03 - som vanligt i P1. I anslutning till vår gamla repristid på söndagar sänds nu Söndagsintervjun, även den med Martin Wicklin som programledare. 

  • Martin Wicklin träffade DNs chefredaktör Peter Wolodarski när ubåtsincidenterna i Stockholms skärgård just avslutades. En mindre del av intervjun hördes i Medierna samma vecka. Här är hela samtalet.

  • Jönköpingspostens ansvarige utgivare Mats Ottosson angriper oss i en krönika i dagens Jönköpingsposten stenhårt under rubriken "Lögner i radion om Jönköpings-Posten". (Kräver kostnadsfri registrering).  
    För att vara mycket tydligt: det finns inga lögner i det reportage han skriver om. Det finns en, säger en, olycklig formulering som vi rättat och bett om ursäkt för som Mats Ottosson nu av oklara skäl använder som vapen mot oss.  Det handlar om att vi med en olycklig formulering fick det att framstå som att Jönköpingsposten som enskild tidning gick med förlust 2013. Så var det inte - men Hallpressen, där JP ingår, gick 2013 riktigt dåligt. Det är fakta. 

    I övrigt är texten mycket märklig: den lägger ord och känslor i Mediernas redaktions mun och hjärtan som vi vare sig sagt eller känt. Självklart grämer det inte oss att JP numera - efter att 2013 gått ut på webben - når fler läsare och tittare totalt än tidigare. Tvärtom. Vi gläder oss åt allt arbete för att få journalistiken att överleva och frodas i det nya landskap som växer fram.

    Synd bara att Mats Ottosson tror att det arbetet blir lättare om man försöker skapa misstro mot budbäraren som berättar om hur svårt läget är. Låt oss istället jobba tillsammans på att få alla att förstå hur svår och viktig uppgiften att ge journalistiken en stabil ekonomisk grund är! 

  • Läckta Flashback-mejlen.

    I Medierna i lördags talade Martin Wicklin med Researchgruppens Martin Fredriksson om uppgifterna om att Researchgruppen fått en stor databas med epostadresser till användare på webbforumet Flashback. Här är hela samtalet - om etik, ansvar och Flashbacks betydelse när man anonymt vill lätta sitt hjärta.

  • Paul Hansen och Peter Wolodarski om etiken kring bilder på ohyggligheter.

    Ett samtal med fotograf Paul Hansen och chefredaktör Peter Wolodarski på Dagens nyheter om etiken kring fruktansvärda bilder. Hur många bilder på döda barn kan man ha i tidningen? Hur tänker en fotograf ställd inför scener man knappt orkar se? 

    Paul Hansen konstaterar att de viktigaste bilderna kan vara de bilder man aldrig tar.

    Här lägger vi ut hela samtalet, som blev bara sju minuter i programmet. Reporter: Lars Truedson.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista