Debattartikel 2019-09-17

Hindra inte den granskande journalistiken

Det är viktigt att varna för att det finns flera orosmoln som kan komma att påverka och hindra journalistikens så grundläggande granskade uppdrag framöver skriver Cilla Benkö i en debattartikel.

Det finns viktiga avslöjanden och angelägna berättelser som inte skulle komma fram om det inte vore för grävande journalister och källor som vågar berätta. Som vd för Sveriges Radio oroas jag av att det inte pratas betydligt mer om vad de aktuella förslagen om att förbjuda anonyma kontantkort, och tillåta hemlig dataavläsning av krypterade appar, kan få för konsekvenser för demokratin.

Att det finns rätt förutsättningar för journalister att oberoende granska och ställa kritiska frågor är helt avgörande i ett välmående  och väl fungerande demokratiskt samhälle. Det är något som vi hela tiden pratar om på Sveriges Radio och som vi dessutom lyfter fram i externa sammanhang på många olika sätt.

Den 17 september bjuder vi exempelvis in representanter från Mediesverige till ett frukostsamtal om grävjournalistikens villkor, med grävande journalister från Norran, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och från vårt eget företag, som alla ser till att berättelser om orättvisor och maktmissbruk, skeenden och händelser som påverkar många,  kommer fram i program och på tidningssidor. Tillsammans står de bakom granskningar om gode män som missbrukat sin förtroendeställning, sekretessbrister på vårdcentraler, djurrättsaktivister som mordhotar lantbrukare och tveksamma svenska affärer i Förenade Arabemiraten. Bland mycket annat.

Dessa avslöjanden är viktiga för många och av stor betydelse även för de som inte direkt är berörda. De förtjänar att lyftas och det är bra att mediechefer runt om i landet valt att prioritera denna ibland både tidskrävande och kostsamma typ av journalistik. Kanske är det viktigare än någonsin.  

Därför är det också viktigt att varna för att det finns flera orosmoln som kan komma att påverka och hindra journalistikens så grundläggande granskade uppdrag framöver.

Regeringen har nyligen meddelat att de vill lägga fram ett lagförslag om att förbjuda anonyma kontantkort i mobiler, som ett sätt att komma åt grov brottslighet. Justitiedepartementet förbereder av samma anledning en proposition till riksdagen som ska ge polisen rätt att lyssna av och utföra hemlig dataavläsning av krypterade appar och mobiler.

Jag har självklart full förståelse för att politikerna vill hitta sätt att komma åt grov kriminell verksamhet. Det är viktigt, men det kan inte få ske utan att det på riktigt beaktas att det inte bara är grovt kriminella som använder sig av anonyma kontantkort och krypterade appar. Jag vågar påstå att det finns stora avslöjanden som aldrig hade kommit fram i offentligheten om det  inte hade funnits säkra och trygga sätt för källor att lämna känslig information till journalister, exempelvis genom att använda ett anonymt kontantkort i mobilen.

Sveriges Radios har en krypterad tjänst på hemsidan där vem som helst anonymt kan lämna känslig information på ett säkert sätt direkt till granskande journalister på samtliga av våra redaktioner runt om i landet. Med det räcker inte utan det behövs fler säkra kontaktvägar, och även till redaktioner som saknar krypterade tipsartjänster i dag. Ett fysiskt möte utan att använda någon som helst elektronik är självklart allra bäst när det gäller att skydda information och källor, men sådana möten är inte alltid möjliga och kan också vara förenade med avsevärd fara för de inblandade. Därför måste alla lagförslag som påverkar journalisters möjligheter att arbeta vara  ordentligt analyserade och genomtänkta, annars riskerar vi en utveckling där källskyddet inte kan upprätthållas och där viktiga granskningar kvävs i sin linda.  Det gagnar varken journalistiken, publiken eller samhället i stort.

En annan utveckling som satt käppar i hjulen för våra grävande journalister under senare år är införandet av dataskyddsförordningen GDPR. Vi ser hur myndigheter vägrar journalister att få ut allmänna handlingar elektroniskt och nekar fotografering i offentlig verksamhet, utifrån en tro att det skulle bryta mot förordningen. Redaktionerna möts gång på gång av offentliga tjänstemän som känner sig osäkra på, eller som inte vet, att journalistiskt arbete inte omfattas av GDPR. Här behövs ett samhällsansvar så att kunskapsnivån om GDPR och dess undantag för journalistisk verksamhet höjs betydligt.

Det finns fler exempel på områden där det byggts hinder för journalistiken på senare tid. Ett är de skärpta regler för användning av elektronisk utrustning, exempelvis mobiler, i domstolar som försvårat för rättsreportrar att rapportera direkt från förhandlingar. Ett annat hinder är myndigheter som i digitaliseringens namn tolkar om tidigare regler och bedömer att fler handlingar än tidigare nu ska vara sekretessbelagda, något som exempelvis Skatteverket gjorde under våren när de kom fram till att uppgifter om bland annat saldo, in- och utbetalningar inte längre ska lämnas ut som tidigare.

Det är viktigt att öka medvetenheten om hur alla dessa förslag och ageranden hindrar och begränsar förutsättningarna för journalistiken. Att det finns oberoende journalister som, utan alla dessa hinder,  kan granska de som har makten över våra liv  och vårt samhälle är ju viktigt för oss alla, och därför något som vi alla behöver stå upp för.

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Debattartikeln har publicerats på Expressen debattsida 2019-09-17