Ljudland är en esoterisk programserie om hur man använder sig av musik och ljudläggning för att förmedla en historia, stämning eller känsla. Hur kan vår upplevelse av en situation förändras utifrån musiken vi hör? Ljudland testar och låter! 

I 8 avsnitt möter vi gäster med erfarenhet av musik och ljud. Givetvis är de laddade med exempel på ljudläggningsmusik!

Programledare Eva Staaf. Ljudland görs av Produktionsbolaget filt.

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”Vägmusik har element av att något driver och det söker jag när jag skriver introt för en film. Outrot sen är som en revarterad ouvertyr där man knyter ihop alla teman, alla vägar, efteråt.” säger filmmusikkompositören Johan Söderqvist i Ljudland om Vägens musik.

    Hur låter stigens musik? Stigen som plötsligt tar slut i ett ingenting. Vilken rytm flyr man bäst till, lämnar allt och drar. Hör klingande gudomlig bilmusik på motorvägen.

    ”Musik som har det andliga lagret funkar väldigt bra på resande fot. Den har ett stort headrum, mycket luft inte bara tre minuters ”I love you” efter varandra.”

    Vid vägskälet börjar sökandet efter målet att finna den rätta tonen till filmernas berättelser.

    "Musiken blir som i en film när man åker bil. Man är i sin egen soundtrack.”

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”När jag finner rätt musik till en reklamfilm, kan jag nästan känna mig lite skyldig. Då blir jag medveten om vad det är jag håller på att skapa.” säger musikvideo och reklamfilmsregissören Daniel Eskils i Ljudland om Säljande skäl och lockande lust. 

    ”Mycket musik bygger på nostalgi och kontext. Hur var det första gången man hörde låten? Kanske var man förälskad eller lyssnade i terapisyfte när man var deprimerad. Då betyder låten någonting för mig men kanske inte för någon annan. Men å andra sidan så är man inte unik. Känner jag något för musiken så lär andra göra det också.”

    Hur låter musiken som får oss att vilja ha? Daniel Eskils ger ljudliga exempel på säljande låtar som skapar känsla och längtan efter något mer. David Bowie får oss att resa och Beethoven kan sälja sovrumsmöbler.

    ”Reklamen lyckas ibland att på trettio sekunder skapa en drömsk idé. Man kan trycka på människors oupplevda drömmar”

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”Kroppskontakt tycker människor väldigt mycket om. När de rör vid varandra i en duett eller trio. Det är fascinerande hur vi tilltalas av det.” säger koreograf Örjan Andersson i Ljudland om Kroppens musik. Alva Noto och Philip Glass håller kött och blod i takt.

    ”Det som händer när man får musikkällan redogjord live på scenen är att dansarna lyssnar. De tvingas att lyssna och musiken rör alltid på sig en smula. Då blir det en helt annan nerv i föreställningen. ”

    Space och suspense i musiken skapar laddning på scenen. Svansjön i all ära men en koreografi skapad inifrån kroppen i form av en njure, hur låter det?

    ”Vissa är förbannade andra förälskade. Alla har en egen dagsrytm som man kan jobba med.”

     

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”Mörkret uppfattar jag som en tryckande baston och ur den kan man uppfatta andra ljud som ett knakande golv, ett surrande kylskåp” säger filmregissören Jesper Ganslandt som är gäst i Ljudland om Mörkrets musik.

    ”Att treva sig fram i mörkret kan man göra med ljud, musik och berättande. Det handlar om att känna sig fram. Att känna sig för.”

    Filmregissören Jesper Ganslandt spelar mörkrets musik, sipprande svart, från John Adams till Iron Maiden och berättar om tystnadens tyngd när musiken inte längre räcker till.

    ”Det finns saker i det normala, det vardagliga som om man laddar det med någonting skevt, någonting som håller på att gå sönder, någon som har en dold agenda, så kryper mörkret rakt in.”

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”Tid och rum hänger ihop. Musiken förutsätter tid och musiken utvecklar sig över tid och skapar olika händelser och händelserna består av tids och rums relationer,” säger Björn Hellström arkitekt och akustisk designer och gäst i Ljudland om Rummets musik.

    ”Nino Rota gör det och Frank Zappa gör det. Jobbar med det rumsliga vecket. Vecket handlar om möten mellan olika rum och hur det skulle kunna gestalta sig i musiken”

    Hur kan det yttre rummet upplevas och vårt inre rum färgas utifrån musiken? Vilka ljud kan förstärka harmonin i en stadsmiljö? Hör hur Bach kan skapa både det täta rummet och det öppna släntrande rummet.

    ”Alla ska gilla att vara i en offentlig miljö. I Frankrike talar man om atmosphères i Tyskand om Atmosphäre; Ljud som miljö helt enkelt. Det finns ingen början det finns inget slut.”

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”Det låter som att ni är på väg till sängs med nån, men ni har varit till sängs med nån, ni har sovit tillsammans med nån och den personen har gått. Men den personens parfym eller hudkräm är kvar på kudden…  Det kan vara en bild som jag använder mig av”  säger dirigent Stefan Solyom som gästar Ljudland och berättar om hur man förmedlar andras känslor med musik och ljudläggning.

    ”Det finns väldigt få gånger som Tchaikovsky går över gränsen och visar sig själv helt öppet. Det fick han ju inte. Men det blir så mycket starkare de gånger då det verkligen närmar sig gränsen och det nästan exploderar av spänning och man känner att det brister nästan, för det fick inte komma ut…”

    Stefan Solyom spelar personligt laddad musik och berättar om bilderna och krafterna som håller lyssnaren i ett hänfört grepp.  Pulsen ökar mellan Rigoletto och Don Giovanni och Bruckners känsloflöde blir till köttbullar och brunsås. Chopin däremot smakar passion!

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”Om man rent naivistiskt ska gestalta jord och mark och fundament så är det ofta fundamentljuden det handlar om också, på olika sätt” säger Mattias Wager, domkyrkoorganist i Storkyrkan i Stockholm och gäst i Ljudland om Musiken ovan och under marken.

    Hör orgel improvisationer och ljuset som spelar i trädkronan.

    Lyssna när mullvaden lirar barock i den djupa jorden och Pink Floyd sväva upp med anden i ett sista farväl.

    ”Vi använder ofta ordet himmelsk så som att vi tycker att vi transporteras iväg till en bättre plats, till ett bättre mentalt rum. Men de mest himmelska toner kan ju vara de med mest markkontakt.  Och där är ju ändå Bach bäst. Han var den man helst skulle vilja jamma med!”

  • Med ljudläggningen i huvudrollen

    ”Man kan använda okokta makaroner om man vill skapa ljudet av ben som går sönder inuti en kropp. Om man vill vrida armen av någon eller kanske krossa några fingrar. Det blir skitäckligt”, säger filmregissören Tomas Alfredson som i premiären av Ljudland spelar Obehagets musik och berättar om ljudskapandet av vampyrer och  musikens möjligheter att förhöja det dramatiska berättandet.

    ”Ljudet är lika viktigt som bilden och kräver samma engagemang och det ska vara äkta vara, det är min filosofi om ljud ” säger Tomas Alfredson. 

    Lyssna på spiontakter med mordlysten finess och klassiska stråkar av skräck. 

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista