Bertil Fiskesjö (C), fd riksdagsledamot. Arkivbild från 1990. Foto: Scanpix.
Bertil Fiskesjö (C), fd riksdagsledamot. Arkivbild från 1990. Foto: Scanpix.

Monarken utan formell makt efter Torekovskompromissen

8:06 min

Nu har Sverige en statschef och tronarvingar i två ytterligare generationer. Monarkin har stärkts. Det statsskick vi har i Sverige idag, en monarki med en statschef ska vara en symbol för nationen, utan formell makt, skapades för lite drygt 40 år sen. De fyra största riksdagspartierna då pratade sig fram till en modell som kallas torekovskompromissen.

En av politikerna som var med då, lever än idag. Centerpartisten Bertil Fiskesjö, som bland annat var ordförande i konstitutionsutskottet.

– Dels så visste vi att det fanns en väldigt stark majoritet för monarkin i Sverige, så att ett förslag om republik i Sverige skulle ha varit rena katastrofen för de politiska partierna som gick in för det.

Det var några varma och soliga dagar i den skånska badorten Torekov 1971 som fyra politiker skapade den svenska monarkimodellen och gjorde upp om hur de ville ha det. Bertil Fiskesjö, moderaternas Allan Hernelius, socialdemokraten Valter Åman och folkpartiets Birger Lundström.

Deras förslag till ny grundlag, en ny regeringsform klubbades av riksdagen två gånger, med ett riksdagsval emellan. Det trädde i kraft 1975.

Tidigare hade kungen till uppgift att utse statsminister efter ett val och kungen skrev också under alla nya lagar innan dem trädde i kraft. Den formella makten hos kungen ville många politiker ha bort. Socialdemokraten Nancy Eriksson motionerade i riksdagen 1966 om att Sverige skulle utreda att införa republik. Hon fick riksdagens båda kamrar med sig, men fem år senare i Torekov beslöt grundlagsberedningen att föreslå att monarkin skulle behållas, men att kungen bara skulle ha representativa uppgifter. Det formella maktutövandet togs bort.

I överenskommelsen ingår också, som det brukar sammanfattas, att kungen inte får uttala sina åsikter i politiskt känsliga frågor. Det uttrycks i lagens förarbeten, i propositionen, där det står: "han bör undvika bl.a. sådant som kan uppfattas som ståndpunktstagande i omstridda samhällsproblem".

Moderaterna ville att kungen skulle få behålla några uppgifter, men de fick ge sig, det var ganska lätt att komma överens minns Bertil Fiskesjö.

– Socialdemokraterna, det var ingen svårighet att övertyga dem. Jag är också republikan naturligtvis, det är ju alla principiella människor (Bertil Fiskesjö skrattar). Men vi insåg ju läget. Det parti som skulle drivit frågan om republik skulle varit utplånat i nästa val, det visste man ju.

Om man ser det här i backspegeln, blev det som ni tänkte?

– Ja, det har inte varit några problem. Den viktigaste biten var ju, och det hade man ju tagit redan innan vi kom med det fullständiga grundlagsförslaget, att statsministern skulle utses av talmannen och riksdagen skulle rösta om det. Det var ju den viktigaste biten som togs bort ifrån kungen.

– Vi ansåg att vi hade räddat demokratin också! Både monarkin och demokratin, hade vi klarat av!

Tycker du att det blev bra?

– Ja, det måste jag säga, berättar Bertil Fiskesjö.

Socialdemokraten Ingvar Carlsson var statsminister i sju år. Han deltog inte i just torekovöverenskommelsen men satt med i grundlagsberedningen och arbetet med den nya regeringsformen, då. Han säger att det var nödvändigtt med en bred överenskommelse om Sveriges statsskick.

– När det gäller författningsfrågor har vi i Sverige en lång tradition att det ska inte avgöras genom majoritetsbeslut utan partierna ska sätta sig ned, resonera och söka en kompromiss. Det gäller i särskilt stor utsträckning när det gäller statsschefens ställning och statschefens roll.

Men det var ju många inom socialdemokratin som ville ha en republik?

– Ja, men just därför kan vi inte besluta det på egen hand utan, det viktigaste för oss, det var att statschefen, om det var en monarki, då ska inte statschefen ha politisk makt. För oss var det då naturligt, till exempel den rätt som kungen hade tidigare att utse statsminister, den skulle gå över till talmannen. Under förutsättning att vi fick igenom det, då kunde vi acceptera att vi hade en kung som representerade landet, men inte hade politiskt inflytande.

Och så blev ju den här kompromissen!

– Ja, till och med en självklar kompromiss. Jag har svårt att tänka mig egentligen, då och nu i efterhand någon annan lösning. Det här var den logiska, rimliga lösningen med hänsyn till den inställning som i alla fall nästan alla partier hade i hur den frågan skulle skötas.

Om du blickar tillbaka, hur tycker du att det blev?

– Ja, jag har ju själv varit statsminister under sju av de här åren och jag tycker att det har fungerat väldigt bra. Vi hade träffat en kompromiss och för mig var det då självklart som statsminister att respektera att vi hade en kung som skulle vara informerad. Han hade sin roll... och ibland kände jag det till och med som en lättnad när jag hade tuffa politiska dar att jag slapp långa, tidsödande och på sitt sätt krävande representationsuppgifter. För det löste kungen och många utländska gäster var ju lyckliga för att få komma till slottet, så att det var inte bara en principiell eftergift utan det hade sina fördelar när man var statsminister att kungen och kungafamiljen fanns där och klarade en del arbetsuppgifter som förmodligen annars hade hamnat på statsministerns arbetsschema, säger Ingvar Carlsson.

Kronprinsessan Victoria tycker, också, att kompromissen i Torekov är bra, berättade hon i en radiointervju strax före bröllopet.

– Det var ett viktigt historiskt skede, absolut. Jag ser det som beslöts där som något sund och som jag sluter upp bakom. Jag ser inte något konstigt med det utan jag tycker att det är bra att bygga på idag.

Det är ingen ting kronprinsessan vill ändra på?

– Nej, absolut inte, jag tycker att det fungerar alldeles utmärkt.

Monarkin har ju kritiserats för att vara odemokratisk för att man ärver ett ämbete, eller föds till ett ämbete, hur ser kronprinsessan på det?

– Vi har ju genom vår demokratiska ordning valt det statsskicket vi har idag, monarkin. Därigenom ser inte jag det som odemokratiskt. Den största delen av befolkningen stödjer monarkin idag och det är någinting som jag självklart gläds med och med det beslutet så är det monarkin som är vårt statsskick.

Vad tänker kronprinsessan om kritiken som ibland framförs?

– Jag tycker att det är viktigt att det finns en diskussion och en öppen debatt, det främjar ju demokratin och det är ju grunden som demokratin står på, det är ju en öppen kritisk debatt och det tycker jag inte är fel, säger kronprinsessan Victoria.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista