• Kossornas planet 20 december

    Börje Salming har kanske flest ärr i hockeyvärlden. I alla fall det värsta, det han fick när en Detroitspelare trampade honom i ansiktet med skridskor. Då fick han sy 300 stygn i hela ansiktet.

    För Kossornas planet avslöjar han hur det ligger till med de 600 ärren egentligen, de som det brukar talas om. Och sa berättar han om första skadan, när mamma grät. Och så passar vi på att skryta lite om våra ärr för Börje.

  • Kossornas planet 20 december

    Jean-Claude Dagrou var gängmedlem i Londons södra förorter och levde ett ganska tufft liv När han var 17 hamnade han i bråk och blev allvarligt knivskuren och hundbiten på vänsterarmen. När fotografen Adam Patterson skulle dokumentera gänglivet tog han en bild på Jean-Claude och hans ärr, som publicerats på flera håll och visats på utställningar.

  • Kossornas planet 20 december
    "Det verkar glassigt, så vill jag också prata!"

    Vi undrar varför det finns så många sätt att uttala bokstaven "r" men får börja med att lära oss att det är FONEMET och inte bokstaven "r" vi menar. Lingvisten Mikael Parkvall tipsar också om att den som vill låta som Edith Piaf inte får vara torr i munnen och berättar om sin jakt på svaret om varför det skorrande tungrots"r":et en gång i tiden spred sig över Europa. Tyvärr känner han sig inte säker på saken men han tror det handlar om att vi vill prata som andra som vi tycker verkar glassiga: "Alla de där sköna lirarna med pudrade peruker från Paris skorrar, så det är nog tufft".

  • Moa Stenudd visar en ryggmärg från en mus. Foto: Björn Gunér/Sveriges Radio.
    Kossornas planet 20 december

    Moa Stenudd öppnar dörren till ett kylskåp och visar oss en hel ryggmärg i ett provrör. Den kommer från en mus och är några centimeter lång. Moa forskar om ryggmärgsskador på Karolinska Institutet och om hur sådana skador kanske kan bli mindre allvarliga i framtiden. Det skulle kunna ske genom bättre förståelse för de ärr som bildas inne i kroppen vid en ryggmärgsskada. De här ärren har setts som besvärliga för de blir en barriär som hindrar nerverna att återfå sina kopplingar. Men åtminstone en portion av ärren gör faktiskt också nytta för läkningen, säger Moa Stenudd, och kanske kan vi utnyttja det i framtiden, hoppas hon.

  • Kossornas planet 22 november

    Skratt- och hjärnforskaren, psykologen Sophie Scott forskar om hjärnor och skratt och varför vi skrattar. Det har inte lika mycket att göra med humor som vi tror.

    Men det finns väldigt lite studier om skratt, eller lyckliga känslor över huvud taget, om man jämför med andra studier om mer negativa känslor som rädsla, ilska, sorg. Om det finns tusen vetenskapliga artiklar om rädsla så finns det bara 44 om skratt. Sophie Scott tror det beror på att man har ansett att de negativa känslorna är viktigare när man vill förstå olika diagnoser som har med hjärnan att göra, som demens, depression och så vidare. Men också för att positiva känslor inte anses lika viktiga och meningsfulla.

  • Kossornas planet 22 november
    I alla fall i hur de lär sig hitta.

    John O'Keefe är Nobelpristagaren i medicin som hittade platscellerna i vår hjärna - de hjärnceller som gör att vi kan hitta på en plats när vi återvänder till den, som om vi hade en kartbok i huvudet.

    Experimenten hans forskargrupp gör på råttor sker i lådor som antingen är fyrkantiga eller runda. Och lite liknande går det till när Londons taxichaufförer ska lära sig hitta - de delar in hela London i 640 rutor och rundlar som de pluggar in bit för bit, både med karta och genom att åka moppe runt i rutan.

    Det berättar Derek O'Reilly som varit taxichaufför i 24 år och arton av dem jobbat med att utbilda taxichaufförer.

  • Kossornas planet 22 november

    Helen Thomson försöker hitta den mest annorlunda hjärnan i världen.Hittills är det Grahams. Graham tror att han är död och är den intressantaste personen som vetenskapsjournalisten och neurovetare Helen Thomson har träffat i sitt sökande

    Hon håller på att skriva en bok om extrema hjärnor och mentala tillstånd, och hur människors liv blir med de här hjärnorna.

  • Kossornas planet 22 november

    Phineas Gage var järnvägsarbetaren som fick ett grovt spett genom hjärnan, men reste sig upp och fortsatte leva som om inget hade hänt. Psykiatern Simon Kyaga, som forskar om kreativa hjärnor, ger oss en liten kortkurs varför Phineas Gage är så viktig.

  • Kossornas planet 22 november
    Paret Moser studerar lokalsinnet på råttor

    Makarna May-Britt och Edvard Moser, två av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte de celler i hjärnan som gör att vi kan bedöma avstånd och riktning. Björn Gunér träffade dem på labbet i Trondheim och fick höra hur det låter när de här så kallade rutnätscellerna skickar signaler – popcornsljud, säger May-Britt Moser.

    Och utan de cellerna skulle vi inte kunna hitta i ett rum eller en plats.

  • Kossornas planet 22 november

    När man på 1990-talet för första gången upptäckte att det bildas nya hjärnceller i vuxna hjärnor väckte det sensation. Sen dess har forskare hittat fler och fler ställen där det kan bildas nya celler. Vi besöker Jonas Friséns labb på Karolinska institutet och pratar med Jonas Frisén och Jens Magnusson om hur det går till och varför.

    Och det är ändå så att de flesta hjärnceller får vi dras med hela livet.

  • Kossornas planet 8 november
    Framtidens städer måste byggas mer på höjden

    Council on Tall Buildings and Urban Habitat, CTBUH i Chicago, är den organisation som ansvarar för den officiella listan över världens högsta hus. Men de forskar också om framtidens höga hus och städer. Antony Wood, som är CTBUHs chef, säger att en miljon människor i veckan flyttar in till städerna och för att alla ska få plats måste städerna bli högre.

  • Kossornas planet 8 november

    När Kungstornen byggdes i början av 1920-talet skrev tidningarna "Kungstornen skall göra precis samma verkan som en skyskrapare i Newyork" och "Visserligen bygger man i Amerika ännu fortare, men vår första skyskrapa är konstruerad på ett annat sätt och av solidare material."

  • Kossornas planet 8 november

    På nedre Manhattan, alldeles i närheten av nya One World Trade Center, ligger ett museum enbart om skyskrapor som Björn besöker. Carol Willis som är museets chef älskar skyskrapor och köpte sin egen lägenhet för att den har så fin utsikt mot Empire State Building. Hon berättar att en avgörande faktor i skyskrapornas tillkomst var att hissen uppfanns.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista