Den regeringslojala organisationen Alexis Vive har börjat trycka sin egen lokala valuta Panal för att dämpa kontantbristen i Venezuela.
1 av 2
Den regeringslojala organisationen Alexis Vive har börjat trycka sin egen lokala valuta Panal för att dämpa kontantbristen i Venezuela. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.
En man visar upp de nya sedlarna i den lokala valutan Panal som lanserats i västra Caracas, där det knappt går att få tag på den nationella valutan Bolivar längre.
2 av 2
En man visar upp de nya sedlarna i den lokala valutan Panal som lanserats i västra Caracas, där det knappt går att få tag på den nationella valutan Bolivar längre. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.

Kontantkris i Venezuela

"De ger en pirog till busschauffören istället för pengar"
7:27 min

Hyperinflationen har gjort det allt svårare att få tag på kontanter. Ett kilo ris kostar nu 200 000 bolivares, dubbelt så mycket som den högsta sedelvalören, vilket gör att landets sedlar inte längre räcker till. Hur gör venezolanerna för att klara vardagen i landet med världens högsta inflation, och vad har regeringen för svar på kontantkrisen? Vår Latinamerikakorrespondent rapporterar från Caracas.

– De säljer majsmjöl där borta, säger en kvinna, och pekar mot en kö på andra sidan gatan. Det blir genast bråttom i vår kö, till bankomaten. Majsmjöl är svårt att få tag på.

– Men först måste vi ju skaffa kontanter för att betala. Jag går till bankomaten varje dag, men den ger bara ut 20 eller 30 000, och vad kan jag köpa för det? Ingenting, säger Maria Esgrande.

Det hon kan köper hon med kort, men vissa saker, som mat och bussbiljetter, måste hon oftast betala kontant.

– Jag försöker låna pengar till bussen, annars får jag gå till och från jobbet på andra sidan stan, säger Maria Esgrande.

Resten av kön stämmer in.

– De senaste månaderna har kontantbristen blivit mycket värre. Priserna stiger, och det finns inga pengar, säger en kvinna.

Venezuela har i dag världens högsta inflation. I år väntas den sluta på 13 000 %. Regeringen har länge försökt bekämpa inflationen genom priskontroller. Men varorna med fast pris har helt försvunnit från butikerna, och säljs numera bara i särskilda matpåsar som militären delar ut.

Samtidigt växer den svarta marknaden, där en kartong ägg nu kostar 350 000 bolivares, hälften av minimilönen. President Nicolás Maduro har gång på gång höjt lönerna och tryckt sedlar med högre valörer, vilket bara spätt på inflationen. Nu har han fått en ny idé.

– Venezuela har tagit ett steg in i framtiden. Vi har skapat vår egen kryptovaluta, Petro. Den kommer stå i centrum för vår ekonomi och lösa våra problem. I ryggen har vi vår oljereserv. En Petro kommer motsvara 1 fat olja, sa Nicolás Maduro när han lanserade kryptovalutan för två veckor sedan.

– Petrons framgång kommer bero helt och hållet på om regeringen låter bli att manipulera den, säger Nelson Lara, ekonom på Venezuelas centraluniversitet.

När vi ses har han precis kommit tillbaka från ett möte med regeringens nybildade kommitté för kryptovalutor, ett ämne Nelson är expert på.

– Ifall regeringen låter Petron flyta fritt utan politisk inblandning så kan den få marknadens förtroende. Men kryptovalutan är definitivt ingen lösning på Venezuelas ekonomiska problem, säger Nelson Lara.

– Venezuela producerar nästan ingenting längre. Till och med oljeproduktionen har minskat. Och oavsett vilken valuta du vill betala med så kan du inte betala om du inte har pengarna, säger Nelson Lara, som säger att den inflationen inte kommer minska förrän regeringen ändrar den ekonomiska och finansiella politiken.

– President Maduro har vill använda Petron istället för dollarn. På så sätt hoppas han komma undan USA:s ekonomiska sanktioner när han ska betala långivare. Men det är ingen lösning för det venezolanska folket, som behöver ett betalningsmedel för sina vardagliga transaktioner, säger Nelson Lara.

Så vilka lösningar finns då, förutsatt att regeringen inte vill ändra den ekonomiska politiken? Kontantbristen har tvingat venezolanerna att bli alltmer kreativa. De ger en pirog till busschauffören istället för pengar. De byter till sig varor på sociala medier. Eller så köper de kontanter.

– Jag brukar leta upp nån som har kontanter och så för jag över pengar till den personens konto, med 20 eller 30 % påslag. Det är som att köpa pengar, säger Zuleika.

Hon är journalist för den regeringskritiska vänstertidningen Aporrea, och bor i den fattiga stadsdelen 23 de Enero. Vi promenerar förbi de slitna höghusen på väg till Alexis Vive, en regeringslojal organisation som kontrollerar det mesta i kvarteret. De har precis lanserat en egen lokal valuta: Panal.

– Vi har valt att ha socialistiska martyrer på sedlarna, säger Robert Longa och håller upp de olika valörerna, 1, 5 och 10 panales. På baksidan har de tryckt bilder på organisationens olika verksamheter.

– De är ju vår valutareserv. Vi har boskap, risodlingar, en sockerfabrik och ett bageri. Vår valuta ska inte vara beroende av vad dollarn eller den venezolanska bolivarn är värd, utan vara förankrad i vår lokala produktion. Om vi menar allvar med att lämna kapitalismen kan vi inte vara beroende av marknaden, säger Salvador Salas.

Salvador och Robert tillbakavisar att den nya lokala valutan skulle vara ett påhitt från regeringen. När jag frågar hur de tryckt sedlarna, som ser professionella ut, så svarar de undvikande. Mina tekniska frågor om hur valutan egentligen ska förhålla sig till den fallande bolivarn och hyperinflationen, ja de besvaras med citat av Chávez och Che Guevara. I dagsläget är panal-valutan låst mot bolivarn.

– Den är ett komplement, så att människor ska ha kontanter helt enkelt. De fattiga drabbas hårdast av inflationen och den ekonomiska krisen. Vi insåg att hela den lokala ekonomin hotades av kontantbristen, säger Salvador Salas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".