Sjuksköterskan Aleksandra Gren har börjat fundera på att flytta tillbaka till Polen från London.
1 av 2
Sjuksköterskan Aleksandra Gren har börjat fundera på att flytta tillbaka till Polen från London. Foto: Claes Aronsson/Sveriges Radio.
Mark Dayan oroar sig för att personalbristen inom den brittiska sjukvården ska bli ännu värre efter EU-utträdet.
2 av 2
Mark Dayan oroar sig för att personalbristen inom den brittiska sjukvården ska bli ännu värre efter EU-utträdet. Foto: Claes Aronsson/Sveriges Radio.

Polska sjuksköterskor lämnar Storbritannien på grund av brexit

"De brukar fråga om jag packat mina väskor än"
9:20 min

I Storbritannien har migranter från andra EU-länder varit viktiga för att minska personalbristen inom vården och äldreomsorgen de senaste åren. Men efter brexitomröstningen är det betydligt färre sjuksköterskor som vill flytta till Storbritannien. Det här skapar stora problem för den brittiska sjukvården som redan är i en djup kris.

Vi ska höra den polska sjuksköterskan Aleksandra Gren som arbetar i London. Hon funderar på att flytta hem igen. Storbritannien är inte lika attraktivt som förut, tycker hon.

– Jag har mer hemlängtan nu än när vi möttes sommaren 2016, säger Aleksandra Gren.

Då träffades vi utanför nationalarenan Wembley. Nu sitter vi på ett fik mellan spåren på tågstationen Willesden Junction i nordvästra London. Då var hon nybliven sjuksköterska utan planer på att flytta hem, men sedan dess har både hon och situationen i Europa förändrats, säger hon.

Aleksandra Gren är 36 år och skulle vilja skaffa barn som får växa upp i Polen. Hennes man är inne på samma linje men det är inte helt lätt att bryta upp efter mer än tio år i London. Aleksandra Gren säger att hon saknar de polska värderingarna. Hon beskriver det som att hon känner sig mer polsk i dag än senast vi träffades.

En känsla som vuxit fram de senaste 18 månaderna. Hon har aldrig blivit trakasserad i London men hon känner ändå att det finns något där som gnager efter brexitomröstningen.

– Du har din nationella stolthet, säger Aleksandra Gren. Det kanske är så att britterna hållit det inom sig länge men nu visat att de inte vill ha oss polacker och östeuropéer här, säger hon.

Men hon tror att det är en trend i hela Euorpa, även i Polen att länderna sluter sig. Det är ett skäl till att flytta hem, säger hon.

– Pratar ni om brexit på jobbet, frågar jag.

– Ja ibland, säger Aleksandra Gren. De brukar fråga om jag packat mina väskor än, på skämt, berättar hon.

Nettoinvandringen från övriga EU minskade med drygt 40 procent året efter brexitomröstningen och har minskat ytterligare sedan dess. England är inte längre lika attraktivt som förut, tycker Aleksandra Gren.

– Pundet är svagt, brexit skapar osäkerhet och Polen har blivit ett bättre land att leva i, säger hon.

Flera av hennes vänner har flyttat tillbaka till Polen eller planerar att göra det inom kort.

Aleksandra Gren gör hembesök hos patienter med särskilda behov. Ofta går hela arbetsdagen utan rast åt till att sköta om patienterna. Ofta sitter hon på kvällarna hemma utan ersättning och gör klart all administration som hon inte hunnit med, säger hon.  

Sedan vi träffades senast för ett och ett halvt år sedan har trycket på den brittiska sjukvården ökat. Aleksandra Gren känner en frustration över situationen.

Det är många sjuksköterskor, även de brittiska, som känner som Aleksandra Gren. Anslagen ökar visserligen till sjukvården varje år men inte i samma takt som tidigare. I utfrågningarna av premiärminister Theresa May varje onsdag tar oppositionsledaren Jeremy Corbyn nästan alltid upp ämnet. Han framställer läget som katastrofalt.

Det finns flera politiskt oberoende organisationer i Storbritannien som granskar sjukvården. På en av dem Nuffield Trust träffar jag analytikern Mark Dayan som analyserat effekterna av en Brexit på sjukvården. Han säger att han är orolig över den fruktansvärda personalbristen.

– Det saknas tiotusentals sjuksköterskor samtidigt som sjuksköterskorna slutat att komma från andra EU-länder.

Mark Dayan menar att EU-sjuksköterskorna har räddat den brittiska sjukvården de senaste åren. Visserligen står de bara för fem procent av den totala styrkan men före brexitomröstningen var ungefär en tredjedel av alla nyrekryteringar från andra EU-länder.

– Det senaste året har väldigt få sjuksköterskor kommit till Storbritannien från övriga EU. Nedgången är över 90 procent, men det beror inte bara på brexitomröstningen, säger Mark Dayan.

Numera måste alla utländska sjuksköterskor som kommer till Storbritannien klara ett språktest för att få jobba inom sjukvården. Mark Dayan menar att det är brexit som gör att sjuksköterskorna flyttar tillbaka till sina hemländer, men språktestet gör att få nya sjuksköterskor flyttar hit.

Han tror att det är därför som minskningen av personer från EU varit så mycket större bland sjuksköterskorna än inom andra yrkesgrupper. Han hoppas och tror att testet kommer ändras framöver. Dessutom måste regeringen börja träna upp brittiska sjuksköterskor igen för att komma i från beroendet av arbetskraftsinvandring till vården. Men det kommer ta tid, tror han.

Mark Dayan tror att det kommer sluta med att vårdpersonal från resten av EU kommer få fortsätta att bosätta sig i Storbritannien även efter utträdet. Ett annat alternativ är att regeringen underlättar invandringen av sjuksköterskor från resten av världen. Han är optimistisk men varnar för en faktor som skulle kunna göra det omöjligt att rädda situationen.

Om Storbritannien tappar sin attraktionskraft blir det hopplöst för regeringen att få hit sjuksköterskor oavsett om den öppnar gränserna, menar Mark Dayan på organisationen Nuffield Trust.

Många i Storbritannien som vill lämna EU skulle nog skaka på huvudet åt hans slutsatser om brexit och sjukvården. De skulle i stället säga att mer pengar kommer kunna satsas på sjukvården tack vare utträdet. Dessutom blir det färre att vårda när invandringen minskar, anser de.

Sjuksköterskan Aleksandra Gren på tågstationen i London hade gärna flyttat hem på en gång om det varit enkelt att få ett bra jobb i Polen, men hon tror att det kommer dröja ett tag.

– Förhoppningsvis inte mer än fem år, säger hon.

 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".