1 av 4
2 av 4
Jaap de Hoop Scheffer slutar på jobbet i juli.
3 av 4
Kanadensiska Natosoldater i Afghanistan.
4 av 4
Många är kritiska till Nato. Foto: Scanpix
Nato 60 år

Från sovande byråkrati till blodiga strider

Redan innan Nato bildades hade Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien 1948 ingått ”Brysselpakten” som en direkt följd av andra världskriget. Kriget hade visat behovet av ett försvarssamarbete över landsgränserna. Nato, North Atlantic Treaty Organisation, bildades formellt 4 april, 1949 i samband med undertecknandet av det nordatlantiska fördraget.

Alliansen som blivit världens mäktigaste försvarsallians bildades i svallvågorna efter andra världskriget då kommunismen genom Sovjetunionen bredde ut sig i Europa. En viktig faktor i rädslan för Sovjetunionens utbredning var det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien 1948. Nato var ett sätt att gemensamt bemöta vad man ansåg vara hot om Sovjetisk expansion i Europa.

Natos mål är att skydda friheten, det gemensamma arvet och civilisationen i medlemsländerna genom att upprätthålla stabilitet. Medlemmarna har enats om att en väpnad attack mot en av medlemmarna ska ses som en attack mot dem alla, och i ett sådant läge är de förpliktade att hjälpa den utsatte i en ”en för alla, alla för en- regel”.

Nato har vuxit sedan grundandet. Då, 1949, hade alliansen tolv medlemsstater och då liksom nu var USA den militärt dominerande medlemmen.

Redan några år efter grundandet, 1952, blev ytterligare två länder medlemmar i alliansen, de båda ärkefienderna Grekland och Turkiet. 1955 antogs Västtyskland som medlem och samma år bildades en motallians, Warszawapakten som under ledning av Sovjet bedrev ett försvarssamarbete mellan kommunistländer. De två blocken var själva grunden till kalla kriget.

Men det har inte alltid varit friktionsfritt inom försvarsalliansen. 1966 drog sig Frankrike ur det gemensamma militärkommandot sedan den franske presidenten Charles de Gaulle ansett att kommandot i allt för stor utsträckning gynnade amerikanska intressen och missgynnade de övriga medlemmarnas nationella intressen, i synnerhet de franska. Frankrike var dock kvar som renodlad politisk medlem av alliansen.

En stor intern kris utlöstes också i samband med Cypernkrisen 1974, som inleddes med en militärkupp som Grekland anklagades för inblandning i. Omvärlden fördömde Greklands agerande och med motiveringen att det konstitutionella styret skulle återställas invaderade Turkiet ön, mindre än en vecka efter militärkuppen.

I det läget lämnade Grekland Nato i protest mot att Nato inte lyckades förhindra den väpnade konflikten eller bidra till vad Grekland kunde anse vara en rättvis lösning i Cypernfrågan. Grekland återinträdde i Nato 1982.

Kalla kriget med kapprustning och Berlinmuren som en tydlig symbol för delningen mellan väst och öst, demokratiskt och kommunistiskt, var en tid med stora spänningar mellan de två blocken. Motsättningarna var enorma utan att leda till öppet krig. Europa var delat i två delar av den så kallade järnridån.

När Berlinmuren föll i november 1989 var det början till slutet för Warszawapakten. Sovjetunionens sammanbrott 1991 var det definitiva slutet. Natos huvudmotståndare var ute ur leken och försvarsalliansen stod tillfälligt utan egentligt syfte.

Flera av de gamla medlemmarna i Warszawapakten blev istället Natomedlemmar. Tjeckien, Ungern och Polen var de första före detta Warszawapaktsländerna som anslöt sig till Nato.

Efter kalla krigets slut och järnridåns fall har Nato använt sin styrka på andra håll i Europa som inte direkt är kopplat till medlemsländerna. Detta har skett med motiveringen att instabilitet var den än må inträffa i Europa, ändå kan ses som ett hot mot Natos medlemsländer.

1995 genomförde Nato sin första militära operation genom flera flygangrepp mot bosnienserbiska positioner för att tvinga bosnienserberna till förhandlingsbordet om ett fredsavtal. I slutet av 1995 organiserade Nato sin första multinationella insatsstyrka, Ifor, i enighet med ett FN-mandat för Nato att ta över den fredbevarande operationen i Bosnien, efter att Daytonavtalet undertecknats. Men Natos roll på Balkan skulle inte stanna vid det fredsbevarande åtagandet.

1999 genomförde Nato en elva veckor lång offensiv med luftangrepp mot dåvarande Jugoslavien efter att de jugoslaviska ledarna vägrat att underteckna det så kallade Rambouillet-avtalet. Syftet var bland annat att driva bort serbiska styrkor från Kosovo. Natobombningarna orsakade stora skador på bland annat infrastrukturen, de inleddes utan formell krigsförklaring och godkändes aldrig av FN.

Efter terrorattackerna mot USA 11 september, 2001, konstaterade dåvarande Natochefen George Robertson att attackerna omfattades av Natos artikel fem, det vill säga att en attack mot ett av Natoländerna är en attack mot alla. Dock valde USA att på egen hand föra kriget och störta talibanregimen i Afghanistan.

När talibanregimen störtats fick Nato mandat från FN att skicka stabiliseringsstyrkor till Afghanistan, och verksamheten i Afghanistan är i dag den i särklass mest omfattande Natooperationen.

I dag består Nato av 28 medlemsländer. De två senaste tillskotten i försvarsalliansen är Albanien och Kroatien som formellt blev Natomedlemmar 1 april, 2009. Albaniens premiärminister Sali Berisha förklarade att Natomedlemskapet är den viktigaste händelsen för Albanien det här årtiondet.  

3 och 4 april hålls ett stort Natotoppmöte i Strasbourg i Frankrike och Kehl och Baden-Baden i Tyskland. Alliansens 60 års jubileum ska firas och för första gången arrangeras ett Natotoppmöte av två medlemsländer.

På agendan står en ceremoni för att välkomna de nya medlemsländerna, men också viktiga frågor för framtiden ska diskuteras som till exempel relationen med Ryssland och det fortsatta uppdraget i Afghanistan. Bland annat kommer USA att be Natoländerna att skicka också civil hjälp till Afghanistan.

Dessutom kommer Frankrike att välkomnas tillbaka till det militära kommandot, efter 43 års frånvaro. Frankrikes president Nicolas Sarkozy har förklarat att ett mer aktivt franskt deltagande i Nato bidrar till att stärka både Frankrike och Europa.

Det har också spekulerats i att Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen kommer att offentliggöras som ny generalsekreterare för Nato under toppmötet. Den nuvarande generalsekreteraren, nederländaren Jaap de Hoop Sheffers uppdrag löper ut i juli i år.

Johan-Mathias Sommarström
johan-mathias.sommarstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista