Bakgrund Kambodja: Historisk dom om folkmordet

Drygt trettio år efter att röda khmererna drevs från makten i Phnom Penh, har nu den första domen fallit mot en av de mest framträdande röda khmerledarna.

1,7 miljoner människor dog under röda khmerernas styre, och den första rättegången har gällt "Duch" den förre chefen i det beryktade tortyrfängelset Tuol Sleng.

Åklagaren hade under rättegången yrkat på 40 års fängelse. Domen blev istället 35 år, med ytterligare 5 år avdragna för att han befunnits ”olagligen” fängslad av militären i fem år. Men 30 år är i praktiken likväl ett livstidsstraff för den nu 67-årige Kaing Guek Eav, som oftast går under smeknamnet ”Duch”.

Han döms för mord, tortyr och brott mot mänskligheten. Viss oklarhet råder dock fortfarande rörande exakt hur lång tid Duch egentligen kommer att avtjäna. Möjligen kommer ytterligare 11 år att dras av för redan avtjänad tid, vilket innebär att han skulle kunna komma ut igen vid 86 års ålder. Risken att Duch kommer att kunna avsluta sina dagar sippandes på en drink på en strand är något som upprör många kambodjaner något oerhört.

Avrättningar, tortyr, förnedring och svält var under några svarta år vardag för invånarna i Kambodja. Mellan 1975 och 1979 dog ofattbara 1,7 miljoner människor, en femtedel av hela befolkningen, som ett direkt resultat av röda khmerernas styre. Många av dem avrättades, andra svalt ihjäl eller dog av andra umbäranden som till exempel utebliven sjukvård till följd av den brutala regimen.

”De dödade min hustru och min son, jag såg hur de dödade småbarn, en var inte äldre än ett par månader. Vad hade han gjort för fel, vilket hot utgör ett spädbarn?” Det säger Chum Manh, en av ett fåtal överlevande från fängelset Tuol Sleng.

Fängelset var egentligen ingenting annat än ett tortyrcenter. Minst 16 000 människor torterades där under vidriga former innan de släpades ut till ”dödens fält”, Cheoung Ek, där de slogs ihjäl – om de inte redan var döda.

Röda khmerernas terrorvälde började i april 1975 när den dåvarande kommunistiska rebellrörelsen under ledning av Pol Pot intog Phnom Penh. Många hyllade rebellerna som hjältar och hoppades att deras maktövertagande skulle stabilisera ett land svårt upprivet av inbördeskrig. Stort hopp sattes alltså till den populära rörelsen, som mellan åren 1960-1975 officiellt hette Kampucheas kommunistiska parti och mellan åren 1975-1981 Demokratiska Kampucheas parti, men som allmänt kallas röda khmererna.

Lyckan blev dock kortvarig. Bara timmar efter att den sömniga huvudstaden invaderats började skolor och banker stängas, pengar avskaffades, och huvudstadsinvånarna föstes ihop i grupper för att tvingas ut på landsbygden. Där sattes de i arbete i den jordbruksekonomi röda khmererna ville införa.

Staden och många andra städer skulle tömmas som ett led i Pol Pots plan att ta Kambodja tillbaka till ”år noll”. Enligt vissa beräkningar minskade invånarantalet i Phnom Penh från omkring två miljoner till bara 25 000 personer, inom loppet av tre dygn.

Sedan började dödandet.

Chum Manh var bilmekaniker och anklagades för att spionera för USA:s räkning. Han berättar för nyhetsbyrån Reuters hur han kastades in i en cell lika liten som en enkelsäng. Han kedjades och torterades nästan dagligen i ett års tid. En gång fick han över 200 slag med en el-sladd efter att han rört sig på ett felaktigt sätt i sin cell.

De som talade utländska språk, hade mjuka händer och glasögonprydda utpekades som bildade och stämplades därmed som fiender till Pol Pots revolution. De kommunistiska röda khmerernas skräckvälde tog slut först 1979 då Kambodja invaderades av det betydligt mer moderata kommunistiska grannlandet Vietnam.

Tortyrcentret Tuol Sleng är i dag ett välbevarat museum över de grymheter som röda khmererna gjorde sig skyldiga till mot sitt eget folk. Chef för Tuol Sleng, eller S-21 som det också kallades, var Duch som alltså nu blivit dömd. Duch är en av fem män som domstolen valt att initialt fokusera på och som anklagas för de grymheter som utspelade sig i Kambodja mellan 1975 och 1979.

Ett av bevisen som använts mot Duch är en grynig svartvit film som spelats in av den vietnamesiska armén i samband med invasionen i januari 1979. Filmen spelades in i Tuol Sleng och visar utsvultna magrande barn, döda kroppar fastspända på järnsängar och sargade kroppar.

Filmaren, vietnamesen
Ho Van Tay, berättade på en presskonferens i början av februari om den chock han fick när han gick in i fängelset.

”Det värsta var barnen” sa han. ”De var ju så unga, en del var så små att de måste bäras.”

Duch erkände under rättegången de brott han anklagades för och bad om förlåtelse. Han hävdade dock även att han bara följde order från sina överordnade och att han var rädd att  om han inte lydde skulle han och hans familj komma att dödas.

Duchs försvar under rättegången, i huvudsak upplagt av hans franske advokat Francois Roux, var även inriktat just på att söka ett mildare straff genom att samarbeta, erkänna skuld och uttrycka ånger, fram till den sista rättegångsdagen i november i fjol. Då ändrade han plötsligt sig och krävde via sin kambodjanske advokat, Kar Savuth, att omedelbart bli frisläppt med anledning av att han inte hade tillhört röda khmerernas ledarskikt.

Den oväntade omsvängningen skedde mot Francois Roux inrådan. I början av juli 2010 meddelades även att Duch beslutat att sparka Roux, på grund av ”brist på förtroende” för den franske advokaten. Roux å sin sida hävdar däremot att Duchs förändrade försvarsstrategi berott på politisk påverkan från Kambodjas nuvarande premiärminister, Hun Sen.

Kar Savuth är även känd för att ha arbetat åt Hun Sen. Premiärminister Sen var även initialt avog till att rättegångarna överhuvudtaget skulle genomföras. Hun Sen var tidigare befälhavare inom röda khmererna och kritiker tror att premiärministern fortfarande är rädd för vad som kan tänkas komma fram om hans inblandning i folkmordet.

Vägen till den första rättegången har alltså varit lång och segdragen. När röda khmerledaren Pol Pot avled 1998 utan att ha ställts inför rätta för sina brott, blev trycket allt större på att ingen av de övriga skyldiga skulle slippa undan.

Redan ett år tidigare hade FN och Kambodja inlett förhandlingar om en internationell folkmordstribunal. Dock ändrade sig Kambodja några år senare och ville inte längre att domstolen skulle vara internationell, utan ville i stället ha en nationell domstol förstärkt med internationella domare.

Förhandlingarna mellan FN och Kambodja var många och invecklade och vid ett tillfälle drog sig till och med FN ur förhandlingarna, men övertalades av generalförsamlingen att fortsätta. Tribunalen, som sattes upp 2006, har även anklagats för att stå under politiskt inflytande och att tjänstemän vid den har mutats med erbjudanden om högt uppsatta jobb.

När avtalet om tribunalen slöts 2003 hette det att bara de mest ansvariga ledande personerna inom röda khmererna skulle kunna ställas inför rätta. Också den formuleringen har mött kritik eftersom många skyldiga anses gå fria.

Hans Corell, före detta rättschef i FN, var FN:s förhandlingschef om tribunalen. Han tillbakavisar kritiken och menar att sådana här domstolar inte kan hantera den mängden mål det skulle röra sig om. Det går inte eller, enligt Corell, att döma annat än ledande personer i sådana domstolar. Däremot säger han att nationella domstolar skulle kunna döma andra.  

Överlevande från de blodiga åren med röda khmererna på 1970-talet hoppas, trots all kritik mot tribunalen, att rättegångarna innebär att rättvisa till slut skipas. Även om bara fem personer ställs inför rätta är symboliken viktig. Budskapet är klart; rättvisan segrar även om det gått tio, 20 eller 30 år.

”Jag vill fråga honom varför han lät döda och tortera sitt eget folk, varför han dödade min familj”, säger den 78-årige före detta fången Chum Manh till Reuters.

Han säger att han egentligen vill att Duch avrättas, men det är inte förenligt med Buddha säger han. ”Det viktigaste för mig är att vi får höra sanningen, får vi det är mycket vunnet” säger Chum Manh och hoppas att rättegången innebär ett slut på den sorg han har burit på i 30 år.

Hans inställning delas av miljoner Kambodjaner och intresset för rättegången mot Duch har varit stort. Den sista veckans slutpläderingar av rättegången i november i fjol direktsändes i kambodjansk TV. Även uppläsningen av domen direktsändes och det bedöms att miljoner kambodjaner satt och tittade.

TV-sändningarna har även som syfte att sprida kunskap om folkmordet. Över 70 procent av Kambodjas befolkning om 14 miljoner är född efter 1979 och många unga kambodjaner vet förvånansvärt lite om de fruktansvärda händelser som utspelade sig under khmerstyret. Äldre kambodjaner uttrycker ofta att de har svårt att få sina barn och barnbarn att till fullo ta till sig omfattningen av terrorn.

Anledningen till okunskapen är att ämnet är känsligt bland Kambodjas nuvarande politiska elit, varav en stor del var involverad med de röda khmererna. Även om det finns ett relativt stort antal museum och monument har utbildningen om folkmordet således varit i det närmaste absurt begränsad. Det var till exempel så sent som förra året som den första kambodjanska skolboken om röda khmerernas regim publicerades.

Inställningen börjar däremot nu, som skolbokspubliceringen och TV-sändningarna visar, att ändras. Förra månaden annonserades till exempel även att banderoller ska hängas upp i landets skolor med vad som beskrivs som ”anti-folkmordsslagord”.

Men rättvisans kvarnar mala likväl långsamt mot de ansvariga för folkmordet.

Rättegången mot Duch avslutades i november 2009. Domen skulle meddelas någon gång under våren 2010 sades det, men det har alltså dröjt till i slutet av juli.

Två av de övriga fem har åtalats; den näst högste röda khmerledaren Noun Chea samt den tidigare utrikesministern Ieng Sary. De båda anklagas för folkmord mot det muslimska Chamfolket och mot den vietnamesiska minoriteten i Kambodja. Hur lång tid det kommer att ta innan de rättegångarna, och rättegångarna mot de övriga anklagade, nått sitt slut är oklart. FN:s förre rättschef Hans Corell tror att det kommer att dröja.

”Det kommer nog att ta längre tid än vad många tror” säger han. ”Men det är komplicerade mål, det har gått lång tid sedan brotten skedde”.

Johan-Mathias Sommarström
johan-mathias.sommarstrom@sr.se

David Carlqvist
david.carlqvist@sr.se

De fem personer som har ställts eller ska ställas inför tribunalen:

Kaing Guek Eav, ”Duch”, chef för Tuol Sleng-fängelset.

Ieng Sary, tidigare utrikesminister och vice premiärminister. Var en period röda khmerernas ansikte utåt.

Ieng Thirith, hustru till Ieng Sary och svägerska till Pol Pot. Hon var medlem av centralkommittén och innehade också en ministerpost.

Noun Chea, känd som ”Broder nummer två” var chefsideolog för röda khmererna och Pol Pots andreman.

Khieu Samphan, överbefälhavare och före detta statschef.

De fyra anklagade utöver Duch har hela tiden förnekat att de gjort någonting fel.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista