Försiktighet trots ljusare ekonomi i baltländerna

2:55 min

Ekonomin i de baltiska länderna håller på att förbättras. Men trots att ekonomin ljusnar efter krisen är många människor fortsatt försiktiga.

– Nu tänker jag mer på hur mycket pengar jag sparar, men jag har alltid varit försiktig, så jag har inte ändrat mitt beteende helt, säger Eva Dcelmera Manovska.

– Men många letter lånar mer ansvarsfullt nu, eller lånar inte alls, säger hon.

De baltiska länderna har gått igenom ett stålbad, men nu växer ekonomierna igen. Tillväxten i Lettland beräknas till drygt 3 procent under årets första kvartal, Litauen knappt 7 procent, och Estland som ju sedan årsskiftet är med i EMU, 8 procent.

Men det är ett nytt läge nu jämfört med innan krisen, och det märker också de svenska storbankerna. SEB har därför ändrat strategi och slutat jaga marknadsandelar och satsar i stället på att vårda de kunder banken har.

Förhoppningen är att när kunderna väl vågar satsa igen så ska de göra det hos SEB. Men kunderna är avvaktande nu, säger Martin Johansson, chef för bankens baltiska verksamhet.

– De utmaningar vi har i dag handlar om att öka intäkterna, och det har i sin tur med konsumentförtroendet att göra. Det är väldigt svårt att säga när människor kommer att våga ta nästa beslut om en ny bostad, eller bilköp, säger Martin Johansson.

Om vi tittar från krisen fram till i dag, hur många kunder har behövt sälja sitt hus för att de inte har kunnat betala av på lånen?

– Primärboendet rör sig om mindre än 100 personer, och då har man inte velat föra en dialog med oss. Vi har gjort vad vi har kunnat för att folk ska kunna bo kvar i sina hus och har strukturerat om kanske 10 000 lån.

Och även om både SEB och konkurrenten Swedbank nu tjänar pengar i Baltikum igen så har de båda bankerna lånat ut stora summor pengar som de inte vet om de kommer få tillbaka. SEB:s så kallade osäkra fordringar är nästan 15 miljarder kronor, Swedbanks över 21 miljarder.

Och i Lettland har många människor fått det klart sämre nu än innan krisen, säger Alf Vanags som är chef för B.I.C.E.P.S, ett oberoende institut för forskning om ekonomisk politik i Riga. För lönerna och bidragen är lägre, och arbetslösheten högre, säger han.

Louise Andrén Meiton Jenny Sanner Roosqvist

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista