Grekisk krisdebatt inledd

2:22 min

Klockan tolv grekisk tid inleddes debatten i parlamentet. Några demonstrationer är dock inte planerade förrän efter klockan 18, enligt Panos Thodoridis, en av tio grundare till rörelsen 300 greker, som har deltagit i protesterna på Syntagmatorget i fyra veckor.

– Det är för varmt nu, säger han till TT:s utsände och pekar upp mot den gassande solen.

Men polismyndigheterna har tagit det säkra före det osäkra och parkerat ett 20-tal bussar med kravallpoliser i kvarteren runt parlamentet.

På Syntagmatorget i Aten finns Ekots utsände Vladislav Savic för att följa debatten och demonstrationerna.

-- Det här handlar om Greklands överlevnad, säger Vladislav Savic.

Greklands premiärminister Giorgos Papandreou säger i sitt tal till parlamentet att landets nya regering måste korrigera orättvisor som kan uppstå när det finansiella reformpaketet genomförs.

Papandreou säger att han är beredd att förhandla med oppositionen när det gäller landets skatter, för att undvika att de fattigaste drabbas av nya skattesatser.

Rörelsen 300 greker kräver att regeringen i Aten omgående ställer in betalningarna på statsskulden.

– Vi måste noga gå igenom hur stor del av lånen som är olagliga. Det är merparten. Det har pågått sedan 70-talet, säger Panos Theodoridis.

– Merparten av pengarna har ju gått rakt ned i fickan på politiker, byråkrater och deras vänner i näringslivet. Det ska inte Grekland betala för.

Ett annat av rörelsens krav är en reform av konstitutionen, som gör att alla viktiga politiska beslut måste få stöd av en folkomröstning innan beslut fattas.

– Vi vill ha det som i Schweiz. Den modellen kommer ju från början från Kapodistrias Grekland, på 1800-talet, säger Theodoridis.

300 greker har sedan slutet av maj samlat in över 100 000 namnunderskrifter från greker som stöder deras krav.

I debatten i parlamentet i Aten, som inleddes på söndagen, får alla ledamöter yttra sig, vilket de även väntas göra - var och en. Det är därför det krävs över två dygn innan förtroendeomröstningen kan hållas.

De flesta räknar med att regeringen klarar sig. Och på premiärministerns kansli oroas man nu främst för hur nästa åtstramningspaket på 28 miljarder euro ska tas emot av folket och vilka krav som ställs från utländska långivare för att skjuta till mer nödlån.

– Det går inte att göra på så många andra sätt. Vi har öppnat dörren till ett mögligt hus. Nu måste vi sanera innan vi kan måla om. Det går inte att slarva och måla över, säger Giorgos Markakis, rådgivare till Greklands premiärminister.

Men tvivlet finns även i de egna leden, tillstår han, och påminner om att regeringen redan skurit bort 5 procentenheter av det underskott som uppdagades i budgeten 2009 på cirka 16 procent av BNP.

– Vi är ett vänsterparti som nu tvingas föra den mest extrema högerpolitiken som finns, med offentliga nedskärningar och utförsäljning av statlig egendom.

TT/Ekot

Skuldberg på 340 miljarder euro

Skuldkrisen, som tog fart hösten 2009, har redan medfört stora offentliga nedskärningar i Grekland, dock inte tillräckligt för att uppfylla villkoren i fjolårets stödprogram från EU och IMF på 110 miljarder euro. Nästa utbetalning av stödlån i programmet hänger på beslut om nya åtstramningar i Aten.Samtidigt står det klart att det behövs ett nytt program, ungefär lika stort. Grekland har inte, som planerat, kunnat börja ta upp nya obligationslån på den privata marknaden igen. På marknaden förbereder man sig även för att Grekland ställer in betalningarna och förhandlar bort kanske hälften av skuldberget på 340 miljarder euro eller 150 procent av landets BNP. (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista