Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

257 mördade människorättsaktivister i Colombia

Uppdaterat fredag 9 mars kl 03.50
Publicerat torsdag 8 mars kl 15.30
"De underlättade för mördarna genom att ta bort hans livvakt"
(9:13 min)
Nora Castillo är en av alla hotade lokala ledare i Buenaventura. Hon är rädd för att fredsavtalet med Farc-gerillan får omvärlden att tro att det är fred i Colombia.
1 av 5
Nora Castillo är en av alla hotade lokala ledare i Buenaventura. Hon är rädd för att fredsavtalet med Farc-gerillan får omvärlden att tro att det är fred i Colombia. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
I stadsdelen Comuna 4 har många hotats av paramilitära gäng. Kvartersledare tror att myndigheterna använder paramilitärerna för att skrämma människor till att lämna sina hem. Staten vill använda marken för att utvidga hamnområdet.
2 av 5
I stadsdelen Comuna 4 har många hotats av paramilitära gäng. Kvartersledare tror att myndigheterna använder paramilitärerna för att skrämma människor till att lämna sina hem. Staten vill använda marken för att utvidga hamnområdet. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Magno de Jesús är bror till den mördade aktivisten Temistocles Machado. Han håller den colombianska staten ansvarig för mordet.
3 av 5
Magno de Jesús är bror till den mördade aktivisten Temistocles Machado. Han håller den colombianska staten ansvarig för mordet. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Temistocles vänner och kollegor håller en mässa utanför sjukhuset, dit hans kropp förts efter mordet. Temistocles Machado var en av Buenaventuras mest kände och hotade människorättsaktivister.
4 av 5
Temistocles vänner och kollegor håller en mässa utanför sjukhuset, dit hans kropp förts efter mordet. Temistocles Machado var en av Buenaventuras mest kände och hotade människorättsaktivister. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Martha Mancera är ansvarig åklagare för morden på 257 människorättsaktivister. Hon vill inte kalla dem för systematiska förrän fler utretts.
5 av 5
Martha Mancera är ansvarig åklagare för morden på 257 människorättsaktivister. Hon vill inte kalla dem för systematiska förrän fler utretts. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
  • Kongressvalet i Colombia är ett val som präglas av fredsavtalet med Farc-gerillan, som lämnat in sina vapen och bildat ett politiskt parti.
  • Sedan fredsavtalet skrevs under 2016 har över 250 MR-aktivister mördats runt om i landet och FN varnar nu för att situationen bara blir värre.
  • Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte staden Buenaventura i sydvästra Colombia.

På söndag är det kongressval i Colombia, ett val som präglas av fredsavtalet med Farc-gerillan, som lämnat in sina vapen och bildat ett politiskt parti.

Men i många av de regioner som gerillan lämnat har säkerheten paradoxalt nog blivit sämre för människorättsförsvarare. Sedan fredsavtalet skrevs under 2016 har över 250 MR-aktivister mördats runt om i landet, och FN varnar nu för att situationen bara blir värre.

Vår Latinamerikakorrespondent reste till staden Buenaventura i sydvästra Colombia.  

- Ingen tyst minut för våra ledare. Ingen tyst minut för Temis. Vi tänker inte låta oss tystas, ropar människorna som samlats utanför sjukhuset i Buenaventura. 

De håller stearinljus i händerna, som gång på gång släcks av havsbrisen från Stilla Havet.

- Vi har förlorat en kamrat, en kämpe. Det gör ont, och det gör mig rasande, för det hade inte behövt hända, säger aktivisten Carlos Ramirez, med tårarna rinnande.

Det är bara en timme sedan ambulansen åkte in genom sjukhusgrindarna bakom oss, med Temístocles Machados döda kropp. Temístocles var en av Buenaventuras mest kände människorättsförsvarare, och sköts ihjäl av okända män utanför sitt hem.

- Temístocles hade anmält till myndigheterna att han fått flera dödshot. Trots det fick han inget förstärkt skydd. Tvärtom drog staten in hans livvakt, säger Obdulia Valencia som står med ett fladdrande stearinljus i händerna.

- Hur många människorättsaktivister måste dö innan regeringen erkänner att det pågår en systematisk utrotningskampanj mot svarta, urfolk och andra marginaliserade grupper som kämpar för rätten till mark och ett liv i fred?

Obdulia Valencia leder Buenaventuras lokala förening för krigsoffer, där Temístocles också var medlem. Jag frågar om hon själv känner sig rädd nu.

- Föreställ dig hur det känns när du själv är hotad och får höra att din vän och kollega mördats, säger Obdulia. President Juan Manuel Santos stoltserar med sitt fredspris och sitt fredsavtal med Farc, men sanningen är att vi inte kommer få fred i Colombia förrän alla väpnade grupper avmobiliserats. 

Sedan 2016, då Farc-gerillan och den colombianska regeringen skrev under ett fredsavtal, har över 250 människorättsförsvarare mördats i Colombia, kanske så många som 282, siffrorna går isär. När FN i veckan offentliggjorde sin årliga människorättsrapport varnade man för situationen i Colombia, som är särskilt känslig inför kongressvalet nu på söndag och presidentvalet senare i maj.

- Paradoxalt nog har fredsavtalet gjort oss ännu mer utsatta än förr, när kriget rasade, säger MR-aktivisten Nora Castillo.

- Jag är oroad över att regeringen övertalar både colombianerna och omvärlden att freden är här nu, bara för att man skrivit under ett avtal med Farc-gerillan. Det ger en signal till andra väpnade grupper, som paramilitärerna, att de kan göra vad de vill med oss människorättsaktivister eftersom världen slutat se på, säger Nora Castillo.

Vi ses i Comuna 4, ett fattigt kvarter precis vid havskanten där människor byggt hus på pålar i vattnet. Här har de främsta hoten aldrig kommit från gerillan, utan just från paramilitära gäng, som flera gånger hotat Nora och andra lokala ledare.

- Du ser bilarna som kör där borta? Precis i det hörnet blev jag omringad av 8 paramilitärer som sa att jag var en tjallare, att de skulle döda mig och hugga min kropp i bitar, säger Nora Castillo. 

Hon tror, precis som många andra människorättsförsvarare i Buenaventura, att paramilitärerna samarbetar med lokala myndigheter, militär och polis för att skrämma folk i kvarteret till att lämna sina hem.

- Politikerna och företagen vill använda den här marken för att utvidga hamnområdet. Buenaventura är Colombias viktigaste hamn och de tre stora hamnföretagen, som alla ägs av utländska bolag, ger staten stora inkomster, som både de lokala och nationella politikerna vill åt. Men vi har rätt till den här kustremsan, vi lever på fiske och afrocolombianer har bott här i flera generationer, säger Nora Castillo.

- Situationen i Buenaventura är inte unik. De över 250 morden på människorättsaktivister de senaste två åren har nästan alla skett i regioner med konflikter om mark och naturresurser, där privata investerare, både nationella och internationella, nu riktar blickarna mot Colombia. Regeringen har nämligen lovat stora infrastruktursatsningar i fredsavtalets spår. Men trots likheterna mellan fallen vill åklagarmyndigheten inte kalla morden för systematiska. 

- Vi kan inte säga att de här morden utförts av en viss grupp eller i ett visst syfte innan vi har bevis. Vi utreder fortfarande varje fall för sig, säger den ansvariga åklagaren Martha Mancera, som hoppas kunna uttala sig om huruvida det verkligen pågår en utrensning av människorättsförsvarare först i slutet av 2018. 

Jag berättar om de rädda aktivisterna jag mött i Buenaventura, som undrar varför myndigheterna inte gör mer för att skydda dem, utan istället drar in livvakter, som i fallet med Temístocles Machado.

- Temístocles död är en ytterst beklaglig händelse. Vi kommer försöka hitta inte bara den som höll i vapnet utan även de som beordrade mordet, säger Martha Mancera, som säger att det är för tidigt att säga ifall staten eller hamnföretagen ligger bakom.

Tillbaka i Buenaventura sitter Temístocles Machados familj i bårhusets väntsal. De är här för att identifiera kroppen. Temístocles bror, Magno de Jesus, berättar att Temístocles protesterade mot en ny väg som byggts för lastbilarna som åker till och från hamnen.

- Det är skälet till att min bror mördats, säger han.

- Temístocles befann sig mitt i orkanen. Han försvarade nämligen människorna som tvingades bort när vägen byggdes. De vräktes mot sin vilja av myndigheterna, som bara bryr sig om hamnföretagens intressen. När hoten blev fler skickade jag ett brev till inrikesministern, för att be honom att skydda vår familj. Vet du vad han gjorde? Han skickade brevet vidare till hamnbolaget, säger Magno de Jesus.

På stolen bredvid sitter Temistocles syster och kramar en bibel. Hon är tom i blicken. Men Magno de Jesus, han är bara arg.

- Alla visste att det här skulle hända min bror, men ingen gjorde nåt. Tvärtom, de underlättade för mördarna genom att ta bort hans livvakt. Jag håller den colombianska staten skyldig för Temistocles död, säger Magno de Jesus Machado.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".