Het miljödebatt i Norge

7:46 min
  • I Norge rasar miljöorganisationer mot att regeringen har godkänt deponering av miljontals ton gruvavfall i en nationell laxfjord. Gruvan kan även försvåra livet för samer i området.
  • Förespråkarna menar dock att gruvkritiken är överdriven.
  • Hör reportage av Jens Möller.

– Den här fjorden är mitt andra hem, säger 15-årige Erling-André Stålsett Haneboe.

– Jag får verkligen ont i hjärtat av att de har planlagt att dumpa giftiga kemikalier i den här fjorden. Det är nedslående att politikerna kan godta det här.

Den engagerade 15-åringen säger sig ha ägnat otaliga timmar åt att läsa expertrapporter och artiklar om den planerade kopparutvinningen som kan göra att uppemot 30 miljoner ton gruvavfall hamnar i fjorden.

– Jag är rädd för att fjorden ska dö helt och att vi inte kommer ha någon fisk här.

Erling-André fiskar gärna i Repparfjorden, som har status som nationell laxfjord. Här finns även torsk.

När det gäller miljöeffekterna av detta stora industriprojekt är inte ens experterna överens.
Vissa forskare har varnat för att deponeringen av gruvavfall i fjorden kan skada fisken. Andra experter ser miljöeffekterna som acceptabla, och regeringen håller med. För två veckor sedan gav näringsdepartementet det slutliga tillståndet för gruvdriften.

Gruvbolaget Nussir har tagit sitt namn efter berget med tidernas största kopparfyndighet i Norge. Den tänkta kopparbrytningen ska även ske i det närliggande berget Ulveryggen, och där kan Nussirs vd Øystein Rushfeldt faktiskt peka upp på bergssidan och visa fyndigheten.

– Berget ser ganska svart ut, men mitt på en yta ser vi gröna strimmor som har precis samma färg som kyrktak, belagda med koppar. Det är faktiskt kopparmalmen som vi kan se härifrån.

I fyndigheterna i Kvalsund finns koppar värt över 50 miljarder kronor, med dagens kopparpris. Därtill finns en del guld, silver och andra värdefulla mineraler.

När det gäller farhågorna för miljön säger Nussirchefen och flera andra att det i detta fall är bättre att deponera gruvavfallet i fjorden än på land. Allt liv på botten vid deponin lär dö, men det är ett acceptabelt pris att betala, anser bland andra norska regeringen. Øystein Rushfeldt tillbakavisar även påståenden om att till exempel fisk skulle skadas av att det läcker ut koppar eller andra gifter från deponin.

– Havet har en förmåga att kapsla in den massa som innehåller rester av kopparmineraler. Det gör att vi får extremt små mängder koppar som läcker ut i miljön. Det är viktigt för det här projektet där vi försöker lösa miljöproblem med vårt koppar, som ska bidra till elektrifieringen av världen, säger Rushfeldt.

I en mer klimatsmart värld krävs mycket mer koppar, till exempel för att bygga vindkraftverk och elbilar.

Att deponera gruvavfall i havet kanske låter konstigt, men är ganska vanligt i Norge. Enligt uppgift finns det nu sex aktiva så kallade sjödeponier i landet.

Fast det har alltså blåst upp till hård strid om just den här sjödeponin i Kvalsund. Marion Palmer bor i sitt barndomshem bara några tiotal meter från Repparfjorden.

– Jag tänker med förskräckelse på den förorening som är planerad och den dumpning av avfall som ska hamna i fjorden här. Jag tycker att det är tragiskt om de ska förstöra fjorden!

Marion Palmer poängterar att hon inte är någon expert, men hon tror att de beryktat starka strömmarna i fjorden kan sprida det förorenande gruvavfallet från deponiområdet.

Över 4 000 personer har skrivit på en protestlista där de bland annat säger sig vara redo att använda civil olydnad i kampen mot gruvan. 15-årige Erling-André Stålsett Haneboe hör till de som är villiga att kedja fast sig för att stoppa maskinerna.

- Jag kommer nog att vara där, om det blir något av.

Men är du beredd att gå så långt, att bryta mot lagar och riskera straff?

– Ja, det blir nog en bot eller två, det kan jag tänka mig!

Är det värt det?

– Fjorden min är värd allt, så... ja!

Fast när jag går runt i Kvalsund träffar jag fler personer som är för koppargruvan än som är emot. Kommunens politiska ledning är enhälligt för projektet, som kan ge runt 150 arbetstillfällen i den lilla utflyttningskommunen med numera knappt tusen invånare.

– Bygden håller på att dö ut, så vi behöver nya arbetsplatser. Fast jag tycker förstås inte om att det ska slängas i havet, säger Marlene Buskum, som jobbar i samhällets enda butik..

Fast det är ju en del av det hela, att man ska deponera gruvavfall i fjorden. Det gillar du inte?

– Nej, inte egentligen. Men vi behöver gruvan, säger Marlene Buskum.

Fast nationellt i Norge finns alltså kraftfulla miljöprotester mot Nussirprojektet. Dessutom har flera samiska organisationer tagit strid mot koppargruvan, som de menar kommer försvåra den traditionella rennäringen i området. Norska Sametingets president Aili Keskitalo ogillar skarpt regeringens ja till gruvdriften.

– Jag blev väldigt besviken, eftersom Sametinget så tydligt har sagt att vi menar att den här gruvetableringen inte är förenlig med samisk rendrift, med kustsamiskt fiske, med miljön i Repparfjorden.

– Vi känner oss helt enkelt överkörda av norska regeringen i den här frågan!

Øystein Rushfeldt på Nussir pekar dock på att gruvföretaget har gått samerna till mötes på en rad punkter. Det blir en helt underjordisk gruva som tar inget eller väldigt lite av renarnas betesområde, säger han. Dessutom ska gruvverksamheten stoppas under några vårveckor när renarna kalvar.

Om ungefär ett år väntas Nussir ta det slutliga beslutet om att bygga ut gruvan, efter runt tio års planering. Chefen medger att han inte hade räknat med att projektet skulle bli så hett omdebatterat som det blev nu när regeringen gav det slutliga tillståndet.

– Nej, vi hade helt klart inte sett att det skulle bli så stort intresse. Men samhället är sådant, vi får bara respektera att det finns ett sådant intresse, säger Øystein Rushfeldt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista