Right Livelihood-pristagaren Aminatou Haidar

4:18 min
  • Hon beskrivs som en Gandhi – Aminatou Haidar - från Västsahara bedriver en långvarig kamp med en ickevålds-princip för sitt folk. Västsahara brukar kallas för Afrikas sista koloni. Marocko tog kontrollen över området 1975.
  • I morgon tar Aminatou Haidar emot Right Livelihood-priset i Stockholm för sin kamp.
  • Utrikesreporter Beatrice Janzon fick en exklusiv intervju med Aminatou Haidar som säger att konflikten kan eskalera.

Situationen är mycket alarmerande och mycket allvarlig. Marocko fortsätter sin politik med gripanden, godtyckliga fängslanden och tortyr. Också internationella observatörer vägras tillträde till Västsahara, betonar hon. Bara häromdagen stoppades personer som kom från Baskien i Spanien när de anlände till flygplatsen i staden Laoyune i Västsahara, säger hon.

Västsahara står i centrum för en av världens mest långvariga konflikter. Det var en spansk koloni innan det ockuperades av Marocko 1975. Men den västsahariska befrielserörelsen Polisario utropade självständighet och förde en väpnad kamp. Ett krig pågick till 1991, sedan ingick parterna en vapenvila.

FN har har under flera decennier försökt genomföra en folkomröstning om områdets framtida status men utan att lyckas. Ett skäl är att det råder oenighet om vilka som ska ha rätt att delta. Inflyttade marockaner utgör nu en mycket stor del av befolkningen i Västsahara. Marocko säger sen början av 2000-talet dessutom nej till att låta självständighet utgöra ett alternativ för framtiden.

Aminatou Haidar säger att hon är bekymrad över att det finns minst 47 politiska fångar och har bett FN att agera mot Marocko. Hon anser att oskyldiga personer fått anklagelser mot sig lever under svåra förhållanden. Men Marockos bild är en annan och beskriver fångarna som kriminella och att det är den lagstiftningen som tillämpas.

Aminatou Haidar deltar i ett seminarium på Skeppsbron i Gamla Stan. Hon får Right Livelihood-priset för sin långvariga kamp. Haidar som tillhör befolkningen sahrawierna, för en "orubblig ickevåldskamp för självständighet åt Västsaharas folk, trots tortyr och förföljelse", enligt stiftelsens motivering. Haidar har hungerstrejkat och också suttit frihetsberövad under flera år.

Jag är inte unik och har genomlidit det som många gjort. Orättvisor, tortyr, kränkningar, suttit fängslad utan rättegång isolerad från omvärdlen och min familj. Mina ögon var förbundna. Det är personer som gjort försök att döda och våldta mig, berättar hon. Det jag upplevt har gett mig mycket kraft och övertygelse att kämpa för västsaharierna, säger hon. Aminatou Haidars mod och princip om icke-våld gör att hon beskrivs som Västsaharas Ghandi.

Finns det då en lösning på den invecklade konflikten med många parter inblandade efter så många år, frågar jag?

Världssamfundet måste ta sitt ansvar och det måste ske en avkolonialisering och den folkomröstningen som utlovats äga rum, säger Aminatou Haidar. Men det är en enormt komplicerad fråga närn EU-länder också gör affärer med Marocko och det bromsar en lösning, säger hon.


Pristutedlningen är i morgon och Aminatou Haidar är en av de som tar emot priset för sin långvariga kamp. Också klimataktivisten Greta Thunberg, urfolksledaren Davi Kopenawa från Amazonas och uigurledaren tilldelas priset som fyller 40 år i år med en extra stor ceremoni på Cirkus i Stockholm.